Jag unnar mig ingenting

Att unna mig njutningar tror jag inte längre på. Det ligger för mycket dåligt samvete i unnandet och jag hatar att ha dåligt samvete. Därför har jag vant mig av med det. Det är rätt enkelt faktiskt. Idag frågar jag mig bara ”vill jag göra detta eller vill jag inte?”.

Att unna mig låter som ett misslyckande. Det goda livet är jag inte värd, inte förrän jag har jobbat grymt hårt, tränat maniskt och fått diplom som Supermorsa. Men så orkar ju ingen ha det och det är då som unnandet startar. Man unnar sig ledighet, en bulle till kaffet, ett glas vin. Man unnar sig en chokladbit, några timmar på stan och nya kläder. Ofta försvaras unnandet av ”det här är jag värd”. Som om ingen annan skulle tycka det.

Idag unnar jag mig ingenting.Jag bara tar. Bara gör. Känner jag för att vara ledig, försöker jag se till att bli det. Är jag hungrig, äter jag. Är jag sötsugen, snaskar jag. Är jag lat, latar jag mig. Är jag träningssugen, tränar jag. Är jag inte träningssugen, låter jag bli.

En av de största vinsterna med att lämna unnarlivet bakom mig är att jag tydligare känner vad jag innerst inne vill. När jag unnade mig gjorde jag ofta något jag inte riktigt godkände. Nu när allt är tillåtet är unnandet så avdramatiserat att det inte är något unnande längre. Det är bara saker jag gör för att jag gillar det.

Mera kvantitetstid

Jag har aldrig träffat ett barn som vill ha kvalitetstid med sina föräldrar. Det känns sunt och naturligt. Kvalitetstid med barnen eller för all del vänner och medarbetare känns helt enkelt passé. Att jag ska leda andra så att de måste anpassa sig efter vad jag anser är kvalitet leder ofta till konflikter.

När jag istället är i kvantitetstiden tillsammans med mina barn kommer de själva med sköna idéer vad de vill att vi ska göra en regnig eller snöig vinterdag. Det är då barnen kommer med förslag på äventyr, utflykter och bus som ligger närmare deras värld. En värld full av fantasier, utmaningar och skratt.

Nu är hela familjen installerad i stugan på Gotland. Kvantitetstiden känns genuint nära.

Spirit and Hope

I onsdags utsågs Barack Obama till Årets person av den amerikanska tidskriften Time. Det är andra gången han får den här utmärkelsen. Första gången var 2008 då han blev USA:s första svarta president.

Time motiverar utnämningen med att stora kulturella och demografiska förändringar pågår i USA och att Obama både är en symbol för och drivkraft bakom förändringarna.

När Obama höll sitt första tal efter att han hade blivit omvald president den 6 november visste han att hela världen lyssnade. Under talets första minut fick han med budskapen spirit, hope, your dreams och we are a family.

När Barack Obama talar då lyssnar världens makthavare.

Vi är i ett värderingsskifte.

http://www.youtube.com/watch?v=nv9NwKAjmt0

Vi är i ett värderings- skifte

Socialismens tidsanda präglade helt naturligt 60- och 70-talet. Kapitalismen nådde sin kulmen under 90-talet och präglar fortfarande vår vardag. Allt har sin tid och en ny tidsanda växer sig nu allt starkare. Jag vill kalla den nya tidsandan för Ekoismen.

Under de senaste åren har jag tagit del av en stor mängd organisationers verksamhetsplaner, målformuleringar och visioner. Den nya formuleringen som i stort sett alla har fört in i sina strategidokument är hållbar utveckling. Hållbar på så sätt att man vill bedriva verksamheten i hållbar utveckling med hänsyn tagen till sin omvärld samt att den interna verksamheten ska upplevas hållbar i flera dimensioner. (Motsvarande ord i strategidokumenten i början av 00-talet var att man förde in orden mötesplats och världsklass eller världsbäst.)

Enligt Wikipedia betyder ekologi vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

I en allt tuffare och hårdare värld söker vi meningsfullhet, det äkta och det naturliga. Ord som varför för att känna förståelse och ursprung är viktiga för oss.

Intresset för ekologi och klimat är stort i hela världen. Därför är det också helt naturligt att vi under 00-talet tagit egna initiativ för att utveckla oss till hållbara människor. Vi tränar ekologiskt därför att vi vill känna oss hållbara och leva ett meningsfullt liv. I framtiden kommer vi utveckla nya och ännu mer raffinerade sätt för att på riktigt känna oss som levande organismer i den miljö vi lever i.

Ekoismens tidsanda är här.

Närheten gör det enkelt

Bor man nära en tennishall, en fotbollsplan, naturen eller en specifik träningsaktör ökar möjligheterna att man väljer att träna det som ligger i anslutning till där man bor. Att träna är en del av vår vardag som måste passa in i vardagen om det ska ske regelbundet. Allra närmast är den miljö som finns utanför dörren där man bor. Därför är det också helt naturligt att vi nu väljer uteaktiviteter som vi kan göra i vår närmiljö eller som en del av resan till och från skola, högskola eller arbete.

Eftersom närhetsprincipen är så pass viktig behöver landets kommuner och statsplanerare alltid ha detta i åtanke. Traditionellt satsar man oftast på arenor som gynnar pojkarnas, killarnas eller männens klassiska idrottsgrenar. Traditionellt har flickorna, tjejerna och kvinnorna varit hänvisade till ridsporten eller gymnastiken med ortens lokala föreningar.

Den tiden är dock för länge sedan passé. Landets kommuner och statsplanerare ligger tyvärr inte i fas med utvecklingen. En framtida debatt kommer handla om hur man på ett bättre sätt kan gynna allas möjligheter att träna i vardagen. Det blir spännande för då kommer ledarskapskulturen hos beslutsfattarna att utmanas.

Mångfaldsperspektivet och ett inkluderande samhälle förstärks när man tränar tillsammans. Det utvecklar ledarskapet.

Stressad? Ja, tack gärna!

Igår skrev Hans en intressant kommentar här på bloggen till rubriken Kroppen är en fantastisk manick den 30 november. Vi inledde en dialog. Nu när jag har sovit på saken blev det ännu mer intressant.

Jag tänker på vår syn på stress.

Idag är det statushöjande att ha en fulltecknad vardag med många spännande uppdrag och viktiga möten med intressant människor. Man skulle kunna kalla det för att man har en fullspäckad vardag, eller varför inte? Ett stressigt liv.

Men om någon säger jag känner mig stressad börjar vi andra att vrida på oss och man blir illa till mods. Kanske för att man samtidigt säger till sig själv – Ja, då skulle du se min vardag. Eller så tänker man stilla – Hur kan du vara stressad som har det så bra?

Självklart är vi olika personligheter och attraheras av olika högt eller lågt arbetstempo och korta eller långa deadlines. Men, låt oss gå förbi det vi redan vet och fundera ett varv kring hur vi kommer fylla ordet stress och upplevelsen av stress i framtiden? Vad ser du för framtidsspaningar? Hjälp mig.

Dina tankar behöver inte vara färdigtänkta. Andra kan vara med och fylla på eller fylla i. Det kommer visa sig. Välkommen med dina tankar.

Tänka tvärtom

Det finns så många som vill oss väl när det gäller träning och hälsa. Men att vilja väl är inte detsamma som att göra gott. Pekpinnarna viner och erbjudandena haglar. Under de senaste tio åren har det skett en extrem förändring av svenska folkets livsstilsvanor. Hälsa har vuxit till den starkaste trenden i samhället. Riskkapitalisterna utmanar idrottsrörelsen och staten. De nya elitmotionärerna utmanar ledarskapet hos Sveriges chefer och ledare.

Idag avslutar Dagens Nyheter Insidan sin artikelserie om Den nya hälsohetsen med läsarreaktioner. Kolla gärna här, http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/jag-miste-jobbet-for-att-chefen-var-halsofanatiker. Den 20 och 21 november deltog jag i artikelserien.

Min reflektion är att borde man inte tänka tvärtom. Istället för att försöka föra in olika hälsostrategier på arbetstid skulle det väl vara bättre att föra in arbetsfri fritid.

Svensk sporthandel bäst växande i hela världen

Den 7 mars 2013 lanserar H&M en ny cykelkollektion för män. Kollektionen är designad av H&M och godkänd av Brick Lane Bikes, ett av världens ledande företag inom specialdesignade cyklar, enligt H&M.

Svenska folket har ett gott rykte i världen om att vara en aktiv befolkning med träning som en del av sin livsstil. Antalet sportkedjor (Stadium, Inter Sport, Team Sportia, XXL Sport & Vildmark, Decathlon, Usports etc) har mer än fördubblats under 2000-talet. Sport har blivit en del av svenskarnas vardagsliv och marknaden har varit en av de bäst växande i världen. Totalt omsätter sporthandeln 20 miljarder årligen.

I framtiden kommer allt fler länder vända sina blickar mot de hälsosamma svenskarna.

Människan är av naturen en bekräftelse- knarkare

Det är helt normalt att man vill bli bekräftad, omtyckt och känna samhörighet med andra. Det ligger i människans grundläggande natur. Under 2000-talet har de sociala medierna skapat helt nya möjligheter att erhålla bekräftelse. Den feed-back men får från andra efter till exempel ett genomfört träningspass samt att man använder flera sinnen, dvs skriver om sin egen träningsutveckling gör att man erhåller bekräftelse. Att man tränar och har en aktiv livsstil leder till många positiva reaktioner från omgivningen. De sociala mediernas betydelse är således en mycket viktig inspirationskälla som gör att man fortsätter att träna. Man kan inte svika sin följare om man en gång har skrivit på FB, bloggen eller twitter om sin träningsprestation. När andra gillar det jag gör, gillar jag mig själv lite mer.

Utmaningen ligger i att vara nöjd med att gilla sig själv för den man är. Att ge sig själv den bekräftelse man längtar efter varje dag. Att ständigt fylla på sig själv med allt som fungerar. Enkla och mer utmanande grejer i vardagen som sker tack vare en själv. När det uppstår blir livet lite skönare att leva.