Stressad? Ja, tack gärna!

Igår skrev Hans en intressant kommentar här på bloggen till rubriken Kroppen är en fantastisk manick den 30 november. Vi inledde en dialog. Nu när jag har sovit på saken blev det ännu mer intressant.

Jag tänker på vår syn på stress.

Idag är det statushöjande att ha en fulltecknad vardag med många spännande uppdrag och viktiga möten med intressant människor. Man skulle kunna kalla det för att man har en fullspäckad vardag, eller varför inte? Ett stressigt liv.

Men om någon säger jag känner mig stressad börjar vi andra att vrida på oss och man blir illa till mods. Kanske för att man samtidigt säger till sig själv – Ja, då skulle du se min vardag. Eller så tänker man stilla – Hur kan du vara stressad som har det så bra?

Självklart är vi olika personligheter och attraheras av olika högt eller lågt arbetstempo och korta eller långa deadlines. Men, låt oss gå förbi det vi redan vet och fundera ett varv kring hur vi kommer fylla ordet stress och upplevelsen av stress i framtiden? Vad ser du för framtidsspaningar? Hjälp mig.

Dina tankar behöver inte vara färdigtänkta. Andra kan vara med och fylla på eller fylla i. Det kommer visa sig. Välkommen med dina tankar.

2 reaktioner på ”Stressad? Ja, tack gärna!

  1. Jag har nog ingen spaning, men en förhoppning. Precis så som en fulltecknad (”stressig”) vardag som egentligen inte går ihop är statushöjande, så är sjukskrivning pga långvarig stress statussänkande. ”Lilla gumman, hon är så skör, så skör”, ”Ah, han är sjukskriven, orka’ inte jobba så mycket vett’u”. Exempel på vad jag har hört på flera olika arbetsplatser.
    Självklart finns det också gått om exempel på organisationer som tar det på allvar och har en stor förståelse för hur pass allvarligt detta psykologiska fenomen är.

    Min förhoppning är helt enkelt att samhället vi lever i i framtiden har ett mer förstående förhållningssätt till det faktum att alla vi människor har olika trösklar, biologiskt/fysiskt psykologiskt och miljömässigt. Att kulturen kring att det mer eller mindre förväntas att man jobbar övertid försvinner.

    Tack för en bra blogg, du är inspirerande Anna!
    Kram från en som grät en skvätt när du försvann från F&S :’-(

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s