Vi gör varandra bra

I första intervjun direkt efter Sveriges seger mot Island i kvartsfinalen i EM får Lotta Schelin frågan om vad det är som gör att det stämmer så bra. Hon svarar Jag känner mig i bra form. Laget är i bra form. Vi gör varandra bra och då blir man bra.

Svensk damfotboll och förbundskaptenen Pia Sundhage har under det senaste halvåret fått välförtjänt uppmärksamhet i media. Jag följer sändningarna, de fördjupande reportagen och flödet i de sociala medierna med intresse. Framför allt med tanke på det utrymme Pia Sundhage får kring hur hon tänker om sitt ledarskap. Genuint, äkta och modernt.

Nu i fotbolls-EM ser vi resultatet av den ledarskapskultur hon inspirerar till och som ger möjligheten för varje spelare att växa och utvecklas. Samtidigt lyckas hon inspirera till den samarbetskultur som skapar den helhet som är avgörande för att lyckas.

Före den allra första matchen i fotbolls-EM fick hon frågan om hur de laddat upp precis före matchen. Hon svarade Vi har dansat och sjungit i omklädningsrummet. En sådan ledarskapskultur smittar.

Därför svarar Lotta Schelin nu så självklart Vi gör varandra bra.

Coola gubbar och gummor

Jo, hej Anna. Vi träffades för några veckor sedan. Vi var ganska många, men du kanske minns mig ändå. Vi hälsade som hastigast. Jag var en av de som var under 72 år, då kanske du vet vem jag är. Jag lyssnar av min mobil och detta är delar från det meddelandet.

Under det senaste året har jag fått möjligheten att samtala med många företrädare för flera stora och framgångsrika organisationer. Det finns bland annat en sak som enar dem alla. Förvånansvärt många upplever en gubbig kultur i styrelserna. I början hajjade jag till av det uttrycket, men efter några gånger hann jag tänka Oj, här också.

Kanske är det helt sant, eftersom de allra flesta styrelserna bemannas av många män, men jag tänker samtidigt att varje gång man säger det bekräftar man också den gubbiga kulturen. Det har också hänt att äldre män säger det och ganska oreflekterat funderar på om de är en del av den kulturen.

Enligt Statistiska Centralbyrån fortsätter andelen kommunalt förtroendevalda i åldern 65 år och äldre att öka. Jämfört med 2003 har gruppens storlek nära fördubblats. Nu är gruppen totalt sett inte längre underrepresenterade bland de förtroendevalda jämfört med befolkningen. Äldre män är nu till och med något överrepresenterade.

Analysföretaget Kairos Future har under många år spanat in framtidens äldre och de kan i alla sina undersökningar konstatera att optimismen är stor bland framtidens pensionärer. Nöjdheten med livet blir allt större efter 47 års ålder och 82% ser sitt framtida pensionärsliv som positivt och trevligt.

Rekordgenerationen är födda på 40- och 50-talet. De lever nu sin andra tonårsperiod. De har ett aktivt liv och ser fram emot ett liv i full frihet. De är vana vid att få som de vill och de upplevs därför ofta krävande. De förnekar sin ålderdom eftersom de inte är intresserade av att bli gamla. De vill leva i evighet, säger Thomas Fürsth forskningsledare på Kairos Future.

I framtiden kommer det således att krylla av ännu fler coola och kaxiga gummor och gubbar. Det läckra är att rekordgenerationen passar väldigt bra ihop med dagens unga tonåringar. Dagens unga är nämligen nyfikna på hur det är att leva ett långt och rikt liv när världen blir allt oroligare och förväntningarna om ett lyckat liv ökar.

När rekordgenerationen på riktigt förstår de ungas nyfikenhet och längtan efter att få fördjupa sina kunskaper om att lära om livet kommer magi uppstå. Här kan du som chef och ledare göra en fantastisk insats. När du känner lusten och har förståelsen för varför vi tänker som vi gör och gör som vi gör kommer alla att växa. Då bygger du en vi-kultur och inte en gubb-kultur.

Jag har gjort den resan. Jag vet att det funkar.