Sitta hela dagen är det nya kedjeröka

När jag skriver en debattartikel blir alltid den första versionen en riktigt lång rackare. Jag fyller den med fakta som gör att mitt inlägg i debatten ska få den tyngd som krävs. Då blir debattartikeln också ganska knastertorr. Jag gillar det. Andra gillar det inte.

För dig som gillar långa versioner av debattartiklar, 6 587 tecken, publicerar jag nu den långa versionen här i bloggen. Du som gillar tajtare versioner, 3 448 tecken, kan läsa debattartikeln i Aftonbladet från i söndags.

ny_minister
Det saknas en samordnare för framtidens svenska folkhälsoutmaningar på regeringsnivå. Det börjar bli bråttom, hälsoklyftan blir djupare. Intresset för att elitmotionera har aldrig varit större samtidigt som stillasittandet har utvecklats till en pandemi. Därför behövs en Hälso- och idrottsminister.

Många forskare och opinionsbildare har genom åren försökt påverka politiker och beslutsfattare att åstadkomma förbättringar för svenska folket att ha en aktiv livsstil. Minskningen av idrottstimmar i skolan, avsaknad av säkra cykelvägar och bristen på idrottshallar för Sveriges föreningsliv är några exempel som debatteras regelbundet. Istället har regeringen avvecklat Statens Folkhälsoinstitut genom en sammanslagning med Smittskyddsinstitutet. Ansvariga statsråd för folkhälsa är barn- och äldreminister Maria Larsson samt socialminister Göran Hägglund. Dessutom är Lena Adelsohn Liljeroth både kultur- och idrottsminister. Det saknas en unik samordnare och det börjar bli bråttom.

Aldrig tidigare har trycket varit så högt på platserna i Vasaloppet. 58 500 personer är anmälda till något av de nio skidloppen som genomförts i veckan. Sporta, träna och idrotta har blivit en del av många svenskars vardagsliv och marknaden har varit en av de bäst växande i världen. Sporthandeln omsätter årligen över 20 miljarder kronor och är den bransch som växer snabbast. Idag anses det framgångsrikt att ha en vältränad kropp som utstrålar välmående och balans i livet. Detta ligger helt i linje med hur hållbarhetsbegreppet just nu breddas. En fysiskt aktiv person uppfattas vara hållbar och därmed seriös i sin framtoning.

Men samtiden förändras och vi med den. Vi har gått från att vara aktiva arbetare i ett produktionssamhälle till sittande tjänstemän i ett kunskapssamhälle. I en allt mer mentalt krävande livsmiljö har människan utvecklat en sittande livsstil. När WHO listar riskfaktorer för att dö i förtid kommer fysisk inaktivitet och stillasittande på fjärde plats efter högt blodtryck, tobaksbruk och högt blodsocker/diabetes. På femte plats kommer övervikt och fetma. Vi behöver komma bort från den marknadsstyrande kostdebatten och istället debattera de bakomliggande orsakerna till att nästan hälften av svenska folket är överviktiga och feta. Här kan en Hälso- och idrottsminister göra skillnad.

Den första svenska undersökningen om andelen rökare bland svenskarna gjordes 1946. Då rökte 50 procent av männen och 9 procent av kvinnorna i den vuxna befolkningen. Idag har Sverige den lägsta andelen rökare i en europeisk jämförelse. Rökandet minskar dessutom kraftigt bland svenska niondeklassare. Förr blev vi fysiskt trötta av vårt arbete där rökpausen gav återhämtning. Idag blir vi mentalt utmattade av vår livsstil som gör oss sittande. Vi ger oss själva en paus genom att surfa runt en stund. Stillasittandet har utvecklats till en pandemi som orsakar var 10:e dödsfall, dvs lika farligt som att röka. Sitta är det nya röka. Sitta hela dagen är det nya kedjeröka.

Det finns ett starkt samband mellan fysisk inaktivitet och alla stora folkhälsoproblem såsom hjärt- och kärlsjukdom, demens, Alzheimers sjukdom, typ 2 diabetes, metabola syndrom, vanliga cancerformer och depression. En mängd forskningsrapporter visar att fysisk aktivitet är den viktigaste friskfaktorn för att begränsa dessa folksjukdomar. Att resa sig från sittande till stående gör skillnad ända in på cellnivå. Nya grepp och ansatser behöver initieras:

– I framtidens skola kommer det behöva vara lika naturligt att skolans elever har stående undervisning som att de sitter i skolbänkarna. Extra resurser behöver tillsättas för att renovera och modernisera de svenska skolornas gymnastiksalar och skolgårdar. Forskning visar att koncentrationen förbättras, inlärningsförmågan ökar och mobbningen minskar när eleverna är fysiskt aktiva. Skolan når alla barn och ungdomar oavsett socioekonomisk situation och är därför en avgörande inspirationskälla för de mest utsatta.

– Morgondagens kontor kommer behöva bli mer dynamiskt för att lyckas inspirera till att fler står och går på jobbet. Regelverket för arbetsgivarens rätt att erbjuda friskvårdsbidrag till sin personal behöver förenklas. Dagens system är förlegat och används av dem som redan tränar. För att uppnå en avsevärt bättre effekt krävs en ökad individualisering.

– Bättre anpassning behöver skapas för alla generationer att ha en aktiv livsstil i sin närmiljö. Det handlar om att det ska finnas lättillgängliga cykelvägar och grönområden i nära anslutning till bostadsområden. Extra resurser behöver tillsättas för att renovera och modernisera Sveriges idrottshallar och idrottsplatser.

Nästan varannan svensk mellan 18-74 år tränar två gånger i veckan eller mer. Åtta av tio tränar för hälsans skull. Samtidigt uppger var fjärde att de inte tränar alls. I Folkhälsorapporten 2013 skattar 13% av Sveriges befolkning i åldern 16-84 år att de har en stillasittande fritid, dvs rör sig mindre än två timmar i veckan. Det är oroande att det finns ett direkt samband mellan individens socioekonomiska situation och hälsa/välmående, övervikt, medellivsläng, utbildning samt arbete. Hälsoklyftan blir djupare. Riksdagens Utredningstjänst har analyserat barns idrottande. De konstaterar att 45 procent av barnen som tillhör den högsta socioekonomiska gruppen är fysiskt aktiva minst en timme per dag merparten av veckans dagar. Bland barnen i den lägsta socioekonomiska gruppen är andelen drygt 30 procent.

Under de senaste åren har allt större fokus riktats mot de nya forskningsbehov som uppstått i takt med att vi lever i en ständigt föränderlig värld. Forskning visar att en person som är fysiskt aktiv tenderar att bli mindre deprimerad samt lida av mindre ångest och utmattningsdepression i jämförelse med andra. Den som istället är mer inaktiv riskerar i högre grad att drabbas av mental ohälsa. Det är inte en slump att barn och ungdomar som hamnat snett i samhället ofta kan relatera till en vändpunkt i livet i samband med att de börjat träna fokuserat tillsammans med goda förebilder. Förebildsprincipen är en avgörande faktor för att åstadkomma förbättring på lång sikt. Här behöver nu regeringen inta rollen som förebild för Sveriges beslutsfattare och lokala politiker runt om i landet.  

Om inget görs kommer Sveriges regering tvingas hantera konsekvenserna av sin passivitet när hälsoklyftan blir ännu djupare.

line
Eftersom det är en ganska krävande process att lyckas få fram essensen i ett budskap i en debattartikel är jag evigt tacksam att jag även denna gång fick hjälp ev experten Sten Haage som är partner i kommunikationsbyrån StrandbergHaage. Han inspirerade mig att mejsla fram mitt budskap med sina underfundiga kommentarer och kloka frågor. Tack Sten.

Min nya rapport Sitta är det nya röka hittar du här.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s