Att chefa är en sak. Att leda är något annat.

Flera forskningsstudier visar på att ledarskapsmodeller som bygger på medbestämmande och delaktighet är framgångsrika. Under 1970-talet utvecklades en sådan unik ledarskapsmodell i Sverige. Den svenska ledarskapsmodellen. Den går ut på att chefen delegerar många beslut och involverar medarbetarna. Arbetsgrupperna inom organisationen har en hög grad av självstyre och medarbetarna har övergripande ansvarsbeskrivningar.

När Stefan Tengblad, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde och ansvarig för projektet Chefskap i Sverige, ska koka ner den svenska ledarskapsmodellen i en mening beskriver han den som en hög grad av självstyrning med långt delegerade beslutsbefogenheter. 

En hög grad av självstyrning med långt delegerade beslutsbefogenheter förhöjer graden av medbestämmande och prestigelöshet hos medarbetarna. Det utvecklar organisationens konkurrenskraft och leder till bättre resultat. Det främjar medarbetarnas produktivitet, effektivitet och arbetsresultat.

När forskare vid en handelshögskola i Schweiz (2013) rankar 60 länders konkurrenskraft inom olika områden kan de konstatera att Sverige är bäst på ledarskap. I studien kan de konstatera att ett involverande och demokratiskt ledarskap tillhör framtiden.

Hur gör du?

Tvärs emot svensk chefskultur

De nordiska länderna intar en särställning inom Europa när det gäller medarbetarinflytande. Men medan Danmark och Finland har ökat sina nivåer av medarbetarinflytande under 2000-talet har Sverige gått i motsatt riktning under samma period.

I avhandlingen Chef i högpresterande kultur (2013) konstateras att nya globala managementmodeller såsom Lean production, New public management och Högpresterande kultur går tvärs emot svensk chefskultur.

Utländska ledarskapsmodeller leder ofta till en omfattande organisatorisk förändring. Konsekvenserna för cheferna leder till tydligare verktyg med standardiserade modeller som möts med stor glädje i början.

I ett senare skede leder det till aktiva ledare och passiva medarbetare. Centraliseringen och individualiseringen ökar och därmed konkurrensen när detaljstyrning och siffertalen förstärks med nyckeltal och belöningssystem.

Cheferna upplever ett minskat handlingsutrymme när det inte längre handlar om att skapa förutsättningar utan att komma med instruktioner till sin personal. Kreativiteten minskar.

Resultatet från sin avhandling oroar forskaren Päivi Riestola. När jag träffade en vän som berättade att de infört Lean på barnens dagis och att man hade räknat ut att varje lämning av barnen på morgonen skulle ta i genomsnitt 4,23 minuter och att det innebär att det behövs 2,30 i personalresurser i samband med just detta moment. Då blir jag orolig.