ÖPPET BREV till Gabriel Wikström

Hej Gabriel!
Först vill jag gratulera dig till ditt nya uppdrag som Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister. När jag fick beskedet blev jag verkligen positivt överraskad eftersom jag i våras på Aftonbladets debattsida skrev Att Sverige behöver en Hälso- och Idrottsminister. Hälsoklyftan blir just nu ännu djupare. Sverige står inför dramatiska hälsoutmaningar. Därför är det avgörande att det går att samla de övergripande direktiven som ditt departement nu ansvarar för.

I förra veckan fick vi ta del av regeringens offensiva förslag att hälso- och sjukvården ska tillföras 1 miljard kronor extra år 2015 i syfte att säkerställa en hälso- och sjukvård i världsklass. Dessutom avsätts ytterligare 500 miljoner kronor per år till cancervården. Man konstaterar också att den psykiska ohälsan är en stor utmaning och att särskilda stöd och insatser ska tillsättas så att det blir lättare att få hjälp vid psykisk sjukdom.

Samtidigt fick idrottsrörelsen beskedet om att det löfte som S utlovat på 272 miljoner kronor uteblir och därmed beskedet att inte tilldela idrotten ytterligare resurser. Ett löfte som utlovats av partiet under lång tid. Detta oroar mig.

Det finns ett starkt samband mellan fysisk inaktivitet och alla stora folkhälsoproblem såsom hjärt- och kärlsjukdom, demens, Alzheimers sjukdom, typ 2 diabetes, metabola syndrom, vanliga cancersjukdomar och depression. Mängder av forskningsrapporter visar att fysisk aktivitet är den viktigaste friskfaktorn för att begränsa dessa folksjukdomar. Avgörande är således ett preventivt folkhälsoarbete. Här har idrottsrörelsen en viktig roll att spela.

Den amerikanska hjärtläkarföreningen The American Heart Association konstaterar i sin studie att dagens barn springer långsammare än vad deras föräldrar gjorde i samma ålder. Studien har involverat mer än 25 miljoner barn i 28 länder genom att man har granskat 50 studier mellan åren 1964 och 2010. Resultaten visar att det i genomsnitt tar 90 sekunder längre för dagens barn att springa en engelsk mil (drygt 1 600 meter) än för 30 år sedan. Svenska forskare bekräftar att motsvarande studier genomförda i Sverige visar på samma försämrade resultat.

Om ni i förslaget hade valt att använda bara en enda procent av denna miljard och riktat den mot ett offensivt preventivt folkhälsoarbete hade ni kunnat inkludera idrottsrörelsen i er ansats. Då hade ni på allvar kunnat visa svenska folket att folkhälsa, sjukvård och idrott hänger samman när det handlar om att begränsa dagens och framtida folksjukdomar. 

Varje liten ansats som bidrar till att barn och unga deltar i roliga idrottsaktiviteter genererar mångdubbla hälsoeffekter senare i livet.

Du kan vara den kraftfulla samordnare som krävs för att vi gemensamt ska lyckas. Ta den möjligheten.

Vänliga hälsningar

Anna Iwarsson
Rådgivare om framtidens ledarskap
Författare till rapporterna Förenkla regelverket för friskvårdsbidrag samt Sitta är det nya röka
fd generalsekreterare Friskis&Svettis
fd chefsjukgymnast Danderyds sjukhus

Från miljöansvar till hållbar utveckling

I mitten av augusti inträffade Earth Overshoot Day. Det är den tid på året då mänskligheten har förbrukat den mängd naturresurser som jorden själv har skapat på ett år. Därefter är planetens konto övertrasserat och människan lever på ekologisk kredit. Beräkningar visar att det behövs ungefär ett och ett halvt jordklot för att människans produktion och konsumtion ska vara hållbar. Organisationen Global Footprint Network som räknar ut den kalendariska brytpunkten varje år, uppskattar att det i mitten av 2000-talet kommer behövas två jordklot för att uppnå en balans. Om utvecklingen fortsätter i samma takt, vill säga.

Att minska en negativ påverkan på miljön handlar ofta om att skaffa sig bättre rutiner. Därför utvecklar Sveriges arbetsplatser nya policys som garanterar en hållbar verksamhet. Produktionen kvalitetssäkras, återvinningsstationerna installeras och nya miljöpolicys implementeras. Det förväntar sig omvärlden av en trovärdig organisation.

Sveriges chefsorganisation Ledarna har nyligen släppt sin Hållbarhetsbarometer 2014. Fyra av fem chefer tror att hållbarhetsfrågorna kommer att öka på fem års sikt. Den viktigaste anledningen med att jobba med hållbarhetsfrågorna är för att attrahera och behålla personal. Det som är anmärkningsvärt är att av de chefer som anser att de har hållbarhetsfrågorna på sitt bord är det endast drygt hälften som anser att det är tydligt vad de ska göra och vilka resultat de förväntas nå. Desto lägre ner i chefshierarkin desto mindre kunskap och förståelse för vad det ansvaret innebär. Rapporten innehåller matnyttig fakta och intressant kunskap som jag kan rekommendera dig att ta del av.

När jag nyligen föreläste och och fick föra ett samtal med ett fyrtiotal miljöchefer och miljösamordnare blev det tydligt hur en ny förväntan om hållbarhetskrav från omvärlden växer sig allt starkare. Vi har gått från att det handlar om att organisationen förväntas ha en policy för godkänd kemikalienivå till att vi behöver resonera om hur vi bäst kan lämna efter oss ett jordklot till de generationer som kommer efter. 

Detta är en ledarskapsfråga.

Makten och härligheten

Igår deltog jag i ett dialogsamtal hos Studieförbundet Vuxenskolan om morgondagens demokrati tillsammans med regeringens nyligen utsedda demokratiutredare Olle Wästberg. Han inledde tidigt med Där makten finns och där pengarna finns, där finns männen. Han vet och vi vet att detta är ett demokratiproblem.

I veckan lät Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin meddela att år 2016 kommer den nya regeringen vilja lagstifta om att svenska börsbolag ska ha minst 40 procent kvinnor i sina styrelser. Man vill sända en snabb signal till Sveriges börsbolag och hoppas nu att det sker en självrannsakan under 2015.

I publikationen Män och kvinnor i näringslivet 2013 (som SCB tagit fram på uppdrag av Regeringskansliet) konstateras att i en genomsnittlig styrelse är 23 procent kvinnor och 77 procent män. Rapporten visar på stora skillnader. Åtta av tio styrelser är mansdominerade, vilket innebär att mer än 60 procent av ledamöterna är män samt att var tredje styrelse har 100 procent män i sina styrelser.

I styrelser inom offentlig sektor och i civilsamhället är medelåldern fortsatt stabilt hög samtidigt som männen bibehåller sin starka position. I Sveriges största folkrörelse idrottsrörelsen visar fakta att hälften av specialidrottsförbundens styrelser är mansdominerade, dvs andelen män överstiger 60 procent, och att de flesta är i åldersspannet 46-60 år. 20 procent av förbunden har en kvinnlig ordförande.

Vid genomgång av ett flertal rapporter kan jag liksom många andra konstatera att det inte har hänt mycket under 2000-talet. Fler kvinnor når visserligen topp-positioner i organisationens ledning men dörren är fortfarande stängd till styrelserummen.

Det som är anmärkningsvärt i kvoteringsdebatten är att det sällan presenteras de bakomliggande orsakerna till att det ser ut som det gör. Jag tänker på det faktum att i sex av tio företag saknas det kvinnor i valberedningen. Hemska tanke, tänk om det går till så här…

Du sitter på ett årsmöte. Styrelsen är förstås där, någon av revisorerna och ett antal intresserade. De flesta har varit med i många år. De vet hur ett årsmöte fungerar. De kan och förstår vad det innebär med kontraproposition och sluten votering. Andra är med för första gången. De har skummat igenom möteshandlingarna, är nyfiket intresserade eller vill driva en specifik fråga. Medelåldern är relativt hög. Mötesordförande är (oftast) en man liksom de som presenterar de olika handlingarna som ska behandlas. Männen på årsmötet pratar oftare, längre och tidigare än kvinnorna. (Det visar rapporten Maktsalongen) Det som är gemensamt är att alla vill göra gott.

Årsmötet börjar gå mot sitt slut. Då dyker frågan upp. Den om val av valberedning. Den punkten på dagordningen som ska förberedas och beslutas av själva årsmötet. Ni som är närvarande tittar lite generat på varandra. Några trevande försök görs om det finns någon frivillig. De nya duckar. Så småningom nickar föregående valberedning och säger: Jo visst, vi kan ju det här efter alla år. Vi kan tänka oss att ställa upp ett år till. 

Morgondagens valberedning är en demokratiutmaning.