Var femte svensk sitter mer än 8,5 timmar per dag

Det är svårt att vara tillräckligt aktiv i dagens samhälle. När vi får det bättre sitter vi mer, det säger Folkhälsoprofessor Mats Börjesson i veckans teveprogram av Idrottens himmel och helvete. I inslaget konstateras att stillasittandet är vår tids största fara och att vi inte ska fokusera allt för mycket på att vi driver vissa barn för hårt inom idrotten. Det är ett avsevärt större problem att allt för många barn sitter still.

I förra veckan presenterade Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström en ny ansats för hur Sverige ska bli ett rökfritt samhälle. Förslaget är att utreda hur Sverige återigen kan bli ett föregångsland i det tobakspreventiva arbetet. I sak går det givetvis inte att argumentera mot Gabriel Wikströms ansats eftersom varje rökare som blir rökfri är en vinnare både för sig själv och för samhället.

Det som dock inte framkommer i debattartikeln är att Sverige sedan flera år har rekordlåga siffror av dagligrökare. Jag menar att Sverige är det föregångsland som Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström efterfrågar. Med stillasittandet är det dessvärre riktigt dåligt. I en jämförelse inom EU är Sverige tillsammans med Danmark, Nederländerna och Luxemburg ”sämst i klassen”.  Var femte svensk sitter mer än 8,5 timmar per dag i jämförelse med var tionde inom EU. 

Därför skrev jag en debattartikel i Dagens Samhälle nu i veckan med rubriken Stillasittandet är större problem är rökningen.

Samma dag publicerade SVT Opinion ett inlägg av Fysioterapeuten och träningsskribenten Jacob Gudiol om att Vårt samhälle är riggat för ohälsa. Jacob Gudiol presenterar på ett balanserat sätt de samhällsutmaningar vi gemensamt står inför.

Med kunskap, erfarenhet och fakta kommer jag fortsätta utmana och inspirera till hur vi på bästa sätt kan skapa förutsättningar för morgondagens vuxna att känna välmående och må bra genom hela livet. Och jag kommer inte att ge mig.

Förenkla regelverket för friskvårdsbidrag

Skatteverkets regelverk för friskvårdsbidrag är förlegat. Sveriges arbetsgivare skulle kunna ge sina medarbetare ett mer modernt bidrag för friskvård. Det skulle innebära att fler skulle få bättre förutsättningar att känna välmående och hålla sig friska.

Över hälften av Sveriges arbetsgivare budgeterar varje år för att erbjuda sina medarbetare det årliga friskvårdsbidraget. Ett bidrag som Sveriges arbetstagare, tillsammans med företagshälsovård, rankar som den allra bästa förmånen.

Fakta visar dock att en av tre som erbjuds friskvårdsbidraget inte utnyttjar bidraget och att fyra av tio tycker att det är för krångligt. En av åtta köper ett träningskort men använder det sedan inte.

Det finns ett flertal brister med dagens regelverk:

  1. Val av aktiviteter är begränsande och exkluderar dem som inte hittar en aktivitet som ryms inom dagens regelverk.
  2. Uppföljningen hos Skatteverket och motprestationen hos arbetsgivarna är underutvecklad.
  3. Det är de redan aktiva som nyttjar friskvårdsbidraget.

Friskvårdsbidraget ger idag möjligheten att utöva t ex tai chi, rosenterapi, jazzdans, tennis, spinning, styrketräning, volleyboll, bowling, folkdans, kinesiologi, gymnastik och handboll. Aktiviteter som inte ryms inom regelverket är t ex anmälningsavgifter till motionslopp, träning med personlig tränare, ridning, golf, klättring, segling, körsång samt utrustning för den enklaste hemmaträningen stavgång, jogging, cykling eller skidåkning. Det finns en stor mängd aktiviteter som svenska folket utövar idag och som inte ryms inom regelverket. Alla har sina individuella behov hur man vill bibehålla eller uppnå en god hälsa.

Det finns ingen fastställd beloppsgräns för hur mycket en arbetsgivare kan ge i friskvårdsbidrag. Det vanligaste ligger mellan 500 – 2 000 kr. I storstäderna ger man generellt mer i förhållande till landsbygd. En snedfördelning av friskvårdsbidraget har utvecklats. Åtta av tio tjänstemän erhåller friskvårdsbidrag medan knappt sex av tio arbetare.

Alla undersökningar visar att närhetsprincipen gäller. Bor man nära ett utegym, skidspår, en tennisplan, fotbollsplan eller en specifik träningsaktör ökar möjligheterna att man väljer att träna det som ligger nära. Därför är det också helt naturligt att vi väljer aktiviteter som vi kan göra i vår närmiljö eller som en del av resan till och från arbetet. Med ett förenklat regelverk och arbetsgivarens förståelse för närhetsprincipen kommer varje individ själv kunna välja den aktivitet man upplever bidrar till en förbättrad fysisk och psykisk hälsa.

Under de senaste åren har ett antal riksdagspolitiker motionerat om att modernisera regelverket. Frågan har debatterats i ett flertal forum under många år. Ingen tar tag i frågan att anpassa regelverket till svenska folkets nya livsstilsvanor samt den accelererande psykiska ohälsan. Detta är alarmerande. Framtidens chefer måste kunna erbjuda varje medarbetare ett friskvårdsbidrag som är anpassat för den enskilda individen. Med en förenkling av regelverket skulle Sveriges arbetsgivare på ett mer medvetet sätt kunna inspirera varje medarbetare att bibehålla och utveckla en aktiv livsstil och känna psykiskt välmående.

Regelverket behöver förenklas så att varje arbetstagare kan använda friskvårdsbidraget till den aktivitet man själv upplever bidrar till en bibehållen god eller förbättrad fysisk och/eller psykisk hälsa. Sverige får fler hållbara medarbetare genom hela livet.

Alternativet? Det är att avskaffa det helt hållet.

Rapporten Förenkla regelverket för friskvårdsbidraget med fler konkreta åtgärder hittar du under annas rapporter.