Låt oss prata om dopamine-addiction feedback loop

Idag utvecklar allt fler multitasking som livsstil. Multitasking betyder kort och gott att göra flera saker samtidigt. Begreppet började användas i samband med datorns ingång, du kunde ladda ner ett program samtidigt som du kunde fortsätta skriva i ett dokument.

Multitasking förhöjer dina nivåer av adrenalin och kortisol. Det gör att du lättare kan uppleva känslan av att bli uppslukad. Ofta sker det av bra och stimulerande grejer, du hamnar i flow. Du får de snabba kickarna med många likes på ett inlägg du gjort, du hanterar att snabbt accelerera responsen i mejl-flödet eller du lyckas med din strategi att erövra nya arenor i ditt nya tevespel. Du får en dopamine-addiction feedback loop.

Idag har begreppet multitasking nått helt nya höjder. Allt fler har blivit en multitasker. Att utmana sin simultankapacitetsförmåga under korta och intensiva perioder stimulerar hjärnan. Man blir alert och fokuserad. Däremot blir det värre när det får pågå över en längre period och dessutom i störande miljöer som t ex öppna kontorslandskap, mejl som studsar in vid konstiga tidpunkter på dygnet och mobiler som ringer eller blippar. Hjärnan blir istället ineffektiv och får svårare att prioritera. Vi blir mentalt utmattade.

Samma dopamine-addiction feedback loop inträffar alltså inne i hjärnan när vi multitaskar något som är helt oviktigt för oss. Hjärnan kan inte sortera när vi gör det av välbehag eller när vi bara hamnade där. Ofta märker vi inte heller av det under tiden vi håller på. Utan snarare efteråt när vi upptäcker att ”Oj, vad tiden rusade iväg”. Man hamnar i ett flöde och kan inte riktigt sluta. Bara kolla Facebook en gång till. Bara svara på ett mail till. Bara läsa den bloggen och skriva den tweeten. Bara en gång till.

I snitt tittar vi på mobilskärmen 150 gånger per dag och nu börjar allt fler forskare bli oroliga för hur vår nya livsstil kommer påverka mänskligheten över tid.

  • Hur kommer barnens motoriska förmågor att påverkas i vuxen ålder av en allt mer stillasittande livsstil framför datorskärmen med högaktiva hjärnor?
  • Hur påverkas vår inlärningsförmåga över tid när vi använder allt fler tekniska möjligheter?
  • Vilka egentliga orsaker finns bakom en allt mer accelererande psykisk ohälsa hos framför allt unga och kvinnor?
  • Hur kommer den mänskliga organismen klara av en allt mer sittande livsstil i en digitaliserad värld?
  • Hur ska kroppen och knoppen få återhämtning och känna avgränsning i morgondagens samhälle när vi sover allt sämre?

Det vi vet är att multitasking påverkar hjärnans prestationsförmåga till det sämre. Detta rimmar tyvärr otroligt dåligt med att svensk arbetsmarknad just nu står inför dramatiska förändringar. Vi förväntas göra mer och bättre i allt mer slimmade personalorganisationer. Följden blir en hjärna med ett övertrasserat konto som leder till ångest, sömnproblem och utmattning.

Jag tror det är dags för omval. Innan din dopamine-addiction feedback loop gör det åt dig.

En reaktion på ”Låt oss prata om dopamine-addiction feedback loop

  1. Utan tvekan tänkvärt, vi är nog inte redo för detta multitaskande rent biologiskt än. På ett sätt hoppas jag att vi aldrig blir det, utan omprövar. Klokt Anna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s