Längtan efter meningsfullhet gör att man vill byta jobb

I en undersökning från i höstas framkommer att mer än varannan som är mitt i karriären vill byta jobb. Det är marknadsundersökningsföretaget Yougov som på uppdrag av Folkuniversitetet har frågat drygt 1000 personer mellan 40 och 55 år om deras syn på karriären och yrkeslivet. Trots att mer än varannan vill byta jobb är det bara 14 procent som aktivt söker nytt arbete. De främsta orsakerna är att man antingen inte vet vad man vill jobba med eller att det innebär för stor risk att byta jobb.

Det här låter rimligt, tycker jag. Det är nämligen en avsevärd skillnad på att lämna och att längta. Det är lättare att fokusera på det man vill bort ifrån och ha mindre av än att formulera vad man vill ha mer av i sitt arbetsliv (och kanske livet i sin helhet). Man vill bort från den pressade arbetssituationen, den ständiga övertiden och de tidspressade kollegorna. Man vill bort från den dåliga löneutvecklingen, de försämrade utvecklingsmöjligheterna och bristerna i ledarskapet. Men vad vill man egentligen till, utan att det bara blir drömmar och vilda fantasier?

När fokus är att vilja komma bort från sin nuvarande situation ökar frustrationen och meningsfullheten minskar. Jag vet att om man skulle börja med att välja om sitt jobb är det en bra start. Inte så att det nödvändigtvis kommer leda till att man byter karriär. Däremot kommer det öppna upp för möjligheten att formulera sin längtan.

Ett av mina omval ledde fram till beslutet att aldrig mer unna mig

Jag tror inte på att unna mig. Det ligger för mycket dåligt samvete i unnandet och jag hatar att ha dåligt samvete. Därför har jag vant mig av med det. Och jag upptäckte att det är rätt enkelt faktiskt.

Att unna mig låter som ett misslyckande. Det goda i livet är jag inte värd, inte förrän jag har jobbat grymt hårt, tränat maniskt och fått diplom som Supermorsa. Men så orkar ju ingen ha det och det är ofta då som unnandet startar. Man unnar sig lite ledighet, en bulle till kaffet, ett glas vin. Man unnar sig en chokladbit, några timmar på stan och nya kläder. Ofta försvaras unnandet av ”det här är jag värd”. Som om ingen annan skulle tycka det.

I dag unnar jag mig ingenting. Jag bara tar. Bara gör. Känner jag för att vara ledig, försöker jag se till att bli det. Är jag hungrig, äter jag. Är jag sötsugen, snaskar jag. Är jag lat, latar jag mig. Är jag träningssugen, tränar jag. Är jag inte träningssugen, låter jag bli.

En av de största vinsterna med att ha lämnat unnarlivet bakom mig är att jag tydligare känner vad jag innerst inne vill. När jag unnade mig gjorde jag ofta något jag inte riktigt godkände. Nu när allt är tillåtit är unnandet så avdramatiserat att det inte är något unnande längre. Det är bara saker jag gör för att jag gillar det.

Det här var ett omval jag gjorde för många år sedan och det känns som att det kommer bli livslångt.

Omval är för dig som mår bra och har flow

De flesta tänker nog att ett omval är för den som känner sig frustrerad över sin situation eller känner sig vilsen i livet. Och de ingångarna är förstås en bra start. Men jag skulle önska att det var precis tvärtom. Att man gör omval när man mår som allra bäst och känner att man är på topp, både på jobbet och i privatlivet.

När du har flow i livet finns det bara möjligheter. Egentligen vill du inte ha mindre av något, utan snarare mer. Utmaningar som sporrar och triggar dig till att bli ännu bättre. Du har idéer på saker du vill förverkliga. Inte nu, men sen. Du vet att du har möjligheten och att det bara handlar om tajming.

Du kanske upplever att du är i en period av tur. Egentligen vet du att det är din erfarenhet och skicklighet som har fört dig hela vägen hit. Och du känner på dig att det kommer föra dig ännu längre. Om och när du själv vill.

Med omval i de perioder du känner dig stark och mår bra blir det lättare att identifiera vilken nästa utmaning du ska anta eller nästa våg du ska surfa på. Det kommer ge dig en ytterligare skärpa i din blick. Lycka till.

Åh, vilken fin recension

Jag fick ett mail från förlagschefen Hans-Olov Öberg där det kort och gott stod ”Otroligt trevlig recension”. Som bilaga låg recensionen från Svensk Bibliotekstjänst och lektör Karin Skagerberg.

I slutet av recensionen kommer själva kärnan som är:

Boken guidar oss igenom omvalsprocessen i sex “arbetspass”, med konkreta tips på hur vi utvärderar vår egen situation – och tar nya tag i karriären, relationen eller rutinerna. Men författaren poängterar också att ett omval kan sluta med att vi väljer att stanna just där vi är, fast då med en bättre känsla av varför. En lite ovanlig bok i genren eftersom den aldrig berättar vad vi ska göra eller viftar med pekpinnar – i stället får vi verktyg och inspiration som lockar till förändring. Befriande, kreativt och välskrivet! 

Telefonen ringer och det är förlagschefen igen. För er som inte känner Hans-Olov kan jag berätta att under utvecklingsprocessen med boken har vi samarbetat via alla vanliga kommunikationssätt förutom just telefonen. Jag undrar om det har hänt något särskilt. Jo, det har det. Han läser upp andra exempel på recensioner för att jag ska förstå hur den här särskiljer sig från hur det ”brukar låta”. Han är glad! Och jag kan bara hålla med dig Hans-Olov, en otroligt trevlig recension!

Den publiceras i sin helhet i BTJ-häftet nr 16, 2015.