Låt oss börja prata om att stroke ökar i åldern 35-44 år

Rehabiliteringsmedicinska kliniken i Stockholm behandlas unga som har drabbats av en traumatisk hjärnskada. Den teamorienterade rehabiliteringen påbörjas så snart som möjligt, ofta redan på intensiven. För många år sedan var jag chefsjukgymnast på den kliniken och jag lärde mig enormt mycket om hjärnan, teamarbete och ledarskap. Men nu i efterhand kan jag konstatera att det kanske viktigaste som jag lärde mig var perspektiv. Perspektiv på själva livet.

Vi behandlade mamman som blivit påkörd av en bil när hon cyklade på väg hem från jobbet, familjen som krockade med en älg på väg till fjällen, grabben som precis lärt sig köra mc och som ville testa sina gränser i ett grustag, den nyblivna pappan som efter en rejäl fest cyklade hem vingligt på natten tills han brakade i marken och inte kunde resa sig igen och många fler. Jag fick möta dem alla med sina olika traumatiska hjärnskador. Och det jag framför allt fick möta var deras vilja att få leva.

Omställningen är katastrofal för en familj och närstående när detta händer. Det gjorde många gånger ont att följa en familj som fått en sådan käftsmäll. Det fanns förstås mängder av vackra stunder fyllda av livsglädje. Och flera gånger uppstod känslan av mirakel mitt i en behandling.

Eftersom jag på nära håll har fått följa personer som är mitt i livet och som drabbas av en hjärnskada blir jag alldeles olycklig när jag nu konstaterar att stroke ökar kraftigt hos unga svenskar i åldern 35-44 år. Hos äldre fortsätter det att minska men hos unga går det tyvärr i helt fel riktning.

Stroke är en livsstilsrelaterad sjukdom som går att förebygga. Symtomen hos de drabbade har troligen funnits där under en tid men man kanske har förnekat sin digitala utmattning, det lite förhöjda bodtrycket, olustkänslan i kroppen, sömnrubbningen eller den återkommande huvudvärken. Det jag vet är att för varje person som drabbas är det en katastrof.

Låt oss börja prata om detta.

stroke