Så här får du styr på organisationens kultur

Förvaltande kultur, stuprörskultur och bristande samarbetskultur är förklaringar som använts av statsminister Stefan Löfvén och andra för att få oss medborgare att förstå hur Transportstyrelsens IT-skandal kunnat inträffa. Efter en turbulent politisk period befinner vi oss nu i en förtroendekris.

En förtroendekris tar lång tid att reparera. Värst drabbar det alla berörda medarbetare i respektive organisationer. Arbetsmoralen sviktar och förtroendet för ledningen minskar. Varken Transportstyrelsen eller våra politiska företrädare kan kräva av oss medborgare att få förtroendet tillbaka. Det är något en ledare alltid förtjänar. En förtroendekris blir därför extremt kostsam för den drabbade organisationen. Under lång tid hamnar fokus på ordning och reda istället för utveckling av verksamheten. Nya policys ska formuleras och vassare kontrollsystem upprättas. Frågan är bara om de kommer att komma ihåg att jobba med det som var själva kärnan? Problemet med kulturen.

Här kommer fem grundläggande råd hur du kan få bättre styr på din organisations kultur:

Placera kulturen på rätt ställe
Ingen organisationskultur sitter i väggarna. Den formas av människorna i organisationen. Detta innebär att det alltid går att förändra och utveckla en organisationskultur. Att börja analysera kulturens ursprung och vem/vilka som inkapslar den eller påverkar den är en grundläggande start.

Utforska ledarskapskulturen
Utforska vilka normer, traditioner, beteenden, kroppsspråk och härskartekniker som är typiska för ledarskapet i organisationens yttersta ledning. Om ledningen saknar förståelse för hur deras samlade ledarskapskultur påverkar samarbetskulturen uppstår subkulturer och informella maktstrukturer. En organisation är aldrig kulturlös, därför måste den kultur som önskas alltid ledas av yttersta ledningen.

Undvik det vanligaste misstaget
En organisations värderingar är ofta formulerade i ett strategidokument och förväntas omfamnas av varje medarbetare. Tyvärr nöjer sig många organisationer med att man ska kunna rabbla värderingsorden och missar den avsevärda skillnaden det gör för kulturen när varje medarbetare istället använder värderingarna i varje handling och beslut. Det är först när värderingarna blir relevanta internt som omvärlden kommer förstå och känna vad som menas med att ”man lever organisationens värderingar”. Effekten blir en trovärdig organisation.

Kolla språket
Det gemensamma språket – det vill säga vilka interna buzzwords man använder, hur man pratar med varandra och vilket tilltal man använder gentemot sin omvärld – påverkar kulturen. Uppmaningen brukar vara: lev som du lär (walk your talk). Men frasen kan lika gärna vändas på, alltså lär som du lever (talk your walk). Det är viktigt att förstå den nyansskillnaden eftersom ordens makt är stor. Särskilt hos de med störst möjlighet att påverka, det vill säga de med maktpositioner.

Självutvärdera dig
Oavsett din egen position eller roll påverkar du kulturen genom din attityd och ditt beteende. Analysera hur du själv påverkar kulturen genom ditt sätt att vara och prata (både i den fysiska och den digitala världen). Är du en följare av en inkapslad och ohälsosam kultur eller tar du ditt personliga ansvar och gör skillnad? Förstärker du den goda kulturen eller behandlar du den med slentrian och missar möjligheten det innebär att hela tiden förbättra den? Att börja med dig själv och ditt eget personliga ledarskap gör stor skillnad.

Det går således att både förändra och förbättra en organisations kultur. Och det är helt klart bättre att tänka efter före.

För dig som vill träna på att få koll på ledarskapets betydelse för organisationens kultur hittar mer inspiration i boken Ram och kram.

Sagt om boken Ram och kram (via spontana mail från fyra olika läsare):

Jag har läst med intresse! Eftersom jag arbetar mest med den formella infrastrukturen, dvs förutsättningarna för att verka i en formell organisation, är din vinkel mer de emotionella / känslostyrda förutsättningarna. Tillsammans blir det en bra helhet som jag ser det. ”Livet är som en påse, tom och innehållslös. Om man inte fyller det med något. Karameller t.ex.!” Du har fixat karameller!

Den är väldigt bra! Genuin, innehållsrik och pedagogisk är beskrivande ord.

Jag vill bara berätta att jag blev väldigt glad när jag läste din bok Ram & Kram. Det du skriver överensstämmer precis med den uppfattning och de ledord jag själv använt mig av i mitt arbete som chef och det kändes skönt att få min magkänsla bekräftad. Till slut tog jag till och med fram märkpennan och markerade de ställen jag kände var helt klockrena beskrivningar och hur man behöver arbeta med engagemanget och kulturen, samt hitta en stringens i verksamheten utan att kväva lusten.

Jag har läst din bok, Ram & Kram, vilken enligt min mening är en ”bibel” som visar på betydelsen av ledarskap, engagemang och kultur. Ditt sätt att uttrycka dig i boken bekräftar för mig, mitt sätt att leda och förhålla mig, vilket jag har levt efter i snart 15 år. 

Det är smart att göra omval när du mår som bäst

Det svåraste med en omvalsprocess är oftast själva starten. Att påbörja själva omvalet. När du väl är inne i den kommer du förhoppningsvis känna dig nyfiken på nästa steg i din personliga utveckling.

Att känna sig vilsen är en bra start. I vilsenheten uppstår en längtan efter att vilja ta nästa steg i sin utveckling. Frågan är bara om vilsenheten står för att man vill bort från sitt nuläge eller om den inre oron står för en längtan efter något som ger mening.

Ett omval kan också börja i frustration eller irritation. Trötthet eller sorgsenhet. Det finns en urkraft i dessa känslosinnen. Ibland kan det till och med krävas att man behöver nå en verklig botten eller en känsla av handlingsförlamning och livströtthet för att gnistan om en nödvändig förändring ska tändas. Då behövs en förflyttning från en ohållbar situation till ett läge som förhoppningsvis ger återhämtning. Men den flykten som det innebär hjälper inte alltid till att landa där man hoppats eftersom incitamentet var att komma bort från något och inte till något. Omval handlar om att komma till något.

Att göra omval handlar således om mod att vilja möta sig själv, oavsett hur det kommer att komma till uttryck eller kännas i nästa steg. Därför är det smart att göra omval när du mår som bäst. Du behöver mod att möta både det du känner dig stolt över och det som du anser inte hör till dina allra starkaste sidor hos dig själv. Omvalsprocessen kommer ge dig möjlighet att stanna upp och iaktta både din insida (vem du är och vill vara) och din utsida (hur du beter dig och agerar i olika sammanhang). Det är då ditt omval blir meningsfullt och viktigt för dig. Och en sak är säker: Du behöver inte vara rädd. Om det är någon som känner dig själv så är det du.

Boken Omval – Hur du väljer om ditt liv och din karriär (innan någon annan gör det åt dig) ger dig en konkret handledning hur du genomför en omvalsprocess. Ett omval behöver inte leda till en stor förändring. Du gör det för att ifrågasätta om du just nu tar tillvara dina förmågor på ett hållbart och hälsosamt sätt.