Från traditionellt styrelsearbete till offensivt styrelseledarskap

Efter tre intensiva timmar var jag helt slut. Man blir det när man får jobba tillsammans med förtroendevalda ledare inom idrotten som vill sin utveckling. I det här fallet ledde jag en interaktiv process med fokus på att gå från att arbeta som en traditionell styrelse till att bli en mer offensiv styrelse, att utveckla sitt styrelseledarskap. Det var ett härligt gäng från ridsporten, hockeyn, gymnastiken och fotbollen. Efteråt fick de följande sammanfattning om vad vi gjorde under tre heta timmar.

Här kommer 10 punkter hur en styrelse kan bli mer offensiv i sitt styrelseledarskap:

1. Spana in er omvärld och ert närområde. Skaffa er kunskap och förståelse för vilka samhällstrender som påverkar föreningen och bestäm er för hur hur ni vill förhålla er till det. Analysera ert närområde och fundera på hur ni kan och vill berätta för medlemmarna, politiker, beslutsfattare och lokalmedia hur ni bidrar till att rusta samhället.

2. Inhämta kunskap om hur människor i alla åldrar vill träna, idrotta, sporta, tävla och motionera. Vilka vill ni attrahera? Samma som tidigare eller nya/andra målgrupper? Fundera på hur ni i så fall behöver utveckla era erbjudanden och er verksamhet.

3. Använd idrottsrörelsens gemensamma strategi 2025 med de fem förändringsresorna som en hävstång för er egen utveckling. Läs mer här strategi2025.se

4. Arbeta fram en planering för både VAD ni ska göra och HUR ni vill arbeta. VAD resulterar oftast i en verksamhetsplan med budget och HUR sammanfattas bäst i en arbetsordning. I arbetsordningen tydliggörs roller, ansvar och arbetssätt. Avsätt tid för att lära känna varandra, åk på kickoff. Det blir garanterat en investering inför ert fortsatta arbete.

5. Skaffa er framförhållning och förutsägbarhet genom att göra en långsiktig planering, en årssnurra. Genom att arbeta fram den tillsammans ökar förutsättningarna för att alla vill ta ett gemensamt ansvar för att också hålla planeringen.

6. Följ upp, utvärdera och förbättra. Gör det lika naturligt att följa upp som att starta nytt. Fira era framgångar, både stora målgångar och mindre delmål! 

7. Utveckla eller avveckla. Det finns bara två lägen. Låt projekt, idéer, verksamheter som dränerar er energi få pausa under en period. Allt nytt som införs i en förening behöver inte behållas. 

8. Släpp behålla-kulturen. Gör det lika naturligt för medlemmar, ideella ledare, tränare, förtroendevalda att sluta som att börja. Det viktiga är att varje person som slutar gör det med ett leende.

9. Be om hjälp när ni fastnar eller det uppstår interna konflikter. Kontakta någon av Riksidrottsförbundets 19 regionala kontor som finns runt om i hela landet. Här hittar du ditt distriktsförbund, http://www.rf.se Be att få prata med ansvarig person för din idrott. De kommer garanterat vilja bidra till er utveckling!

10. Nätverka med andra. Bjud in goda förebilder från andra föreningar och organisationer och låt dem berätta hur de utvecklar sin verksamhet och sitt ledarskap. Utforska hur andra arbetar och lär av goda exempel.

Kom ihåg, det finns alltid ett nytt nu. Det kommer garanterat göra skillnad att med beslutsamhet gå från ett traditionellt styrelsearbete till att ta ett mer offensivt styrelseledarskap!

Vi har en gemensam utmaning – en jämlik hälsa

Folkhälsomyndigheten släppte nyligen sin årliga folkhälsorapport, Folkhälsan i Sverige – årsrapport 2018. Syftet är att, på regeringens uppdrag, presentera utvecklingen av folkhälsan i Sverige för den senaste elvaårsperioden. Rapporten baseras på jämförelser mellan åren 2006-2016.

För dig som inte hinner läsa rapporten just nu kommer här en kort sammanfattning:

Hälsan i en befolkning beror på många olika faktorer och kan ses som resultatet av ett samspel mellan individ och samhälle. Hälsans bestämningsfaktorer, utöver de genetiska, delas in i levnadsvanor och livsvillkor. De med högst utbildningsnivå har generellt sätt bättre hälsa än dem med medelhög utbildningsnivå som i sin tur har bättre hälsa än dem med lägre utbildningsnivå.

I ett globalt perspektiv är folkhälsan i Sverige god. I flera avseenden utvecklas hälsan också positivt; medellivslängden ökar och fler skattar sin allmänna hälsa som god. För ytterligare förbättringar av folkhälsan behöver hälsan höjas för dem med sämst hälsa.

För att mäta folkhälsan hos en befolkning i jämförelse med andra länder används måttet medellivslängd. I Sverige är medellivslängden 82,2 år, att jämföra med 80,6 år i samtliga EU-länder. Sveriges medellivslängd är den femte högsta inom EU. 

Medellivslängden för män är 80,6 år och för kvinnor 84,1 år. Sedan år 2006 har medellivslängden ökat i alla utbildningsgrupper, med undantag för dem med förgymnasial utbildningsnivå. Skillnaden i medellivslängd mellan personer med förgymnasial och eftergymnasial utbildning är 6,2 år. 

Intressant jämförelse: Under perioden 2009-2014 ökade medellivslängden i Sverige med 0,7 år för kvinnor och 1 år för män, att jämföra med kvinnor i Zimbabwe vars medellivslängd ökade med nästan 10 år under samma period.

Den självskattade hälsan, mätt som andelen som uppger gott eller mycket gott allmänt hälsotillstånd, har ökat under den senaste elvaårsperioden. 76 procent uppger god eller mycket god hälsa bland män och 71 procent bland kvinnor. Andelen som skattar sitt allmänna hälsotillstånd som gott eller mycket gott ökar för alla utbildningsgrupper under perioden 2006-2016, men skillnaderna mellan utbildningsgrupperna består.

I åldern 16-84 år anger personer födda utanför Europa sämre självskattat psykiskt välbefinnande än övriga. Bland personer födda utanför Europa uppger 26 procent nedsatt psykiskt välbefinnande under 2016, jämfört med 14 procent bland personer födda i Sverige.

Förekomsten av övervikt och fetma samt högt blodtryck ökar generellt under perioden 2006-2016. År 2016 har 44 procent av kvinnorna och 58 procent av männen i åldern 16-84 övervikt eller fetma.

Daglig tobaksrökning har under åren 2006-2016 minskat från 13 procent till 9 procent i åldern 16-84 år. 

Utvecklingen av fysisk aktivitet och stillasittande är oförändrad eller negativ. Andelen med stillasittande fritid har ökat något, 13-14 procent av befolkningen 25-74 år har en stillasittande fritid, medan andelen som är fysiskt aktiva enligt den rekommenderade nivån är oförändrad. Den största andelen som anger stillasittande fritid finns bland personer födda utanför Europa, 30 procent.

Livsvillkoren har förbättrats för de flesta i Sverige under åren 2006-2016. Den ekonomiska standarden har generellt höjts och sysselsättningsgraden har gått upp sedan lågkonjunkturen 2008-2010.

Som sagt, det är mycket som är bra och som blir allt bättre. I ett globalt perspektiv är Sverige ledande avseende folkhälsa! (Det kan vara lätt att glömma bort när löpsedlarna inför sommaren om ”platt mage till midsommar” återigen anfaller oss.) Men, vi har en gemensam utmaning – en jämlik hälsa.