Vi har en gemensam utmaning – en jämlik hälsa

Folkhälsomyndigheten släppte nyligen sin årliga folkhälsorapport, Folkhälsan i Sverige – årsrapport 2018. Syftet är att, på regeringens uppdrag, presentera utvecklingen av folkhälsan i Sverige för den senaste elvaårsperioden. Rapporten baseras på jämförelser mellan åren 2006-2016.

För dig som inte hinner läsa rapporten just nu kommer här en kort sammanfattning:

Hälsan i en befolkning beror på många olika faktorer och kan ses som resultatet av ett samspel mellan individ och samhälle. Hälsans bestämningsfaktorer, utöver de genetiska, delas in i levnadsvanor och livsvillkor. De med högst utbildningsnivå har generellt sätt bättre hälsa än dem med medelhög utbildningsnivå som i sin tur har bättre hälsa än dem med lägre utbildningsnivå.

I ett globalt perspektiv är folkhälsan i Sverige god. I flera avseenden utvecklas hälsan också positivt; medellivslängden ökar och fler skattar sin allmänna hälsa som god. För ytterligare förbättringar av folkhälsan behöver hälsan höjas för dem med sämst hälsa.

För att mäta folkhälsan hos en befolkning i jämförelse med andra länder används måttet medellivslängd. I Sverige är medellivslängden 82,2 år, att jämföra med 80,6 år i samtliga EU-länder. Sveriges medellivslängd är den femte högsta inom EU. 

Medellivslängden för män är 80,6 år och för kvinnor 84,1 år. Sedan år 2006 har medellivslängden ökat i alla utbildningsgrupper, med undantag för dem med förgymnasial utbildningsnivå. Skillnaden i medellivslängd mellan personer med förgymnasial och eftergymnasial utbildning är 6,2 år. 

Intressant jämförelse: Under perioden 2009-2014 ökade medellivslängden i Sverige med 0,7 år för kvinnor och 1 år för män, att jämföra med kvinnor i Zimbabwe vars medellivslängd ökade med nästan 10 år under samma period.

Den självskattade hälsan, mätt som andelen som uppger gott eller mycket gott allmänt hälsotillstånd, har ökat under den senaste elvaårsperioden. 76 procent uppger god eller mycket god hälsa bland män och 71 procent bland kvinnor. Andelen som skattar sitt allmänna hälsotillstånd som gott eller mycket gott ökar för alla utbildningsgrupper under perioden 2006-2016, men skillnaderna mellan utbildningsgrupperna består.

I åldern 16-84 år anger personer födda utanför Europa sämre självskattat psykiskt välbefinnande än övriga. Bland personer födda utanför Europa uppger 26 procent nedsatt psykiskt välbefinnande under 2016, jämfört med 14 procent bland personer födda i Sverige.

Förekomsten av övervikt och fetma samt högt blodtryck ökar generellt under perioden 2006-2016. År 2016 har 44 procent av kvinnorna och 58 procent av männen i åldern 16-84 övervikt eller fetma.

Daglig tobaksrökning har under åren 2006-2016 minskat från 13 procent till 9 procent i åldern 16-84 år. 

Utvecklingen av fysisk aktivitet och stillasittande är oförändrad eller negativ. Andelen med stillasittande fritid har ökat något, 13-14 procent av befolkningen 25-74 år har en stillasittande fritid, medan andelen som är fysiskt aktiva enligt den rekommenderade nivån är oförändrad. Den största andelen som anger stillasittande fritid finns bland personer födda utanför Europa, 30 procent.

Livsvillkoren har förbättrats för de flesta i Sverige under åren 2006-2016. Den ekonomiska standarden har generellt höjts och sysselsättningsgraden har gått upp sedan lågkonjunkturen 2008-2010.

Som sagt, det är mycket som är bra och som blir allt bättre. I ett globalt perspektiv är Sverige ledande avseende folkhälsa! (Det kan vara lätt att glömma bort när löpsedlarna inför sommaren om ”platt mage till midsommar” återigen anfaller oss.) Men, vi har en gemensam utmaning – en jämlik hälsa.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s