Träna hjärnan på att chilla

Samtiden förändras och vi med den. Förr blev vi fysiskt trötta av våra arbeten, idag blir vi mentalt utmattade av vår livsstil. I den tid vi lever i idag prövas människans biologiska system. Det går att likna vid ett vetenskapligt experiment. Ett experiment som ingen med säkerhet kan svara på vad det kommer att leda till för mänskligheten om låt säga 5, 10….ja, 50 år. Men det vi vet är, att en överhettad hjärna i en understimulerad kropp blir över tid helt förödande för kroppens ekosystem.

Hjärnans plasticitet formas allt eftersom man ställer nya krav på den. Tack vare hjärnans förmåga att anpassa sig kan vi genom hela livet lära oss nya förmågor och förfina våra färdigheter. När du klarar av något nytt upplever du välbehag och dopaminhalten ökar. Det förbättrar kommunikationen mellan nervceller och synapser i hjärnan. Att leva med multitasking som livsstil utmanar hjärnans ekosystem. Hjärnan stimuleras av att under intensiva perioder utmana sin simultankapacitetsförmåga. Man blir allert och fokuserad. Men när det får pågå dygnets flesta timmar blir hjärnan istället ineffektiv och får svårare att prioritera. Vi blir digitalt utmattade.

En hjärna med multitasking som livsstil behöver därför balanserar med en kropp som får vara i regelbunden rörelse. När din kropp rör på sig rensas kroppens stresshormoner bort och din hjärna får återhämtning. Fysisk aktivitet, motion, idrott, träning och tävling stärker hjärnan långsiktigt genom att hjärtat pumpar mer syre och näring till hjärnan. Välbefinnandet ökar och sömnkvaliteten förbättras.

Det finns ett samband mellan livsstil och telomerlängd. Vi är nu inne på kromosomnivå. År 2009 tilldelades Elizabeth Blackburn Nobelpriset i medicin för upptäckten av enzymet telomeras. Telomeras är ett enzym som skyddar kromosomerna och om man lyckas hålla de skyddande ändarna på kromosomerna (likt ändarna på ett skosnöre) långa och fina så länge som möjligt ökar möjligheterna att få en frisk ålderdom. Genom en hälsosam livsstil slits telomererna ned lite långsammare och de kan även repareras i någon mån. Blackburn menar att om man i perioder fokuserar hela sin uppmärksamhet på sig själv, tränar lagom och äter hälsosam mat kan telomererna skyddas. Det här är enkla råd som gör skillnad ända in på cellnivå.

Genom att både toppa och chilla din hjärna blir du över tid hållbar. Troligen behöver du träna mer medvetet på själva chillandet. Det handlar sällan om att planera in mindfullnes i ett redan hektiskt livspussel utan snarare om att försätta dig i sköna sammanhang som du vet att du mår bra av. Att bjuda kroppen på träning du gillar är helt enkelt en bra investering för din hjärna.

Bye, bye digital utmattning. Det är dags att börja träna hjärnan på att chilla.

Bye, bye yrkeskarriär!

Förr i tiden kunde man likna livet vid en rak tidslinje. Vi var barn, revolterade som unga, tog ansvar som vuxna och mötte så småningom en ålderdom. Idag går vi istället genom flera livsfaser där den biologiska åldern inte nödvändigtvis behöver hänga samman med den mentala upplevelsen av sin ålder.

Din livskarriär hänger samman med det liv du lever och inte det yrke du har. Varje livsfas ser olika ut och är olika lång eftersom vi alla är unika. Det är troligen när du är på väg att lämna en livsfas och är på väg in i nästa som du känner av den mer tydligt. Själva övergången skapar förvirring och oro eftersom nästa livsfas kan upplevas nytt, osäkert eller annorlunda.

Med personliga omval i samband med varje övergång kommer du kunna skaffa dig ett mentalt försprång. Du får lättare att förhålla dig till den förändring som kommer att komma. Du kanske väljer en annan karriär, utbildar dig på nytt, satsar på mer familjetid eller ger dig en efterlängtad frihet. Själva omvalet gör dig trygg eftersom du vet att du leder dig själv.

Om du dessutom gör omval inom varje livsfas ökar dina förutsättningar att göra varje livsfas till sitt allra bästa. Det ger dig en frihet att behålla ditt fokus på det som är viktigt för dig och kan gå ”all in” i det som är nu.

Ett omval ökar din livskapacitet. Vi kan kalla det för att du går in i next level av dig själv, alltså att du blir en lite bättre version av dig själv. Så småningom bildar alla dina livsfaser en helhet som är du.

Bye, bye yrkeskarriär! Välkommen livskarriär!

Bye, bye unna mig!

Att unna mig njutningar tror jag inte längre på. Det ligger för mycket dåligt samvete i unnandet och jag hatar att ha dåligt samvete. Därför har jag vant mig av med det.

Att unna mig låter som ett misslyckande. Det goda livet är jag inte värd, inte förrän jag har jobbat grymt hårt, tränat maniskt, städat hela huset och fått diplom som Supermorsa. Men så orkar ju ingen ha det och det är ofta då som unnandet startar. Man unnar sig lite ledighet, en bulle till kaffet, ett glas vin. Man unnar sig en chokladbit, några timmar på stan och nya kläder. Ofta försvaras unnandet av ”det här är jag värd”. Som om ingen annan skulle tycka det.

I dag unnar jag mig ingenting. Jag bara tar. Bara gör. Känner jag för att vara ledig, försöker jag se till att bli det. Är jag hungrig, äter jag. Är jag sötsugen, snaskar jag. Är jag lat, latar jag mig. Är jag träningssugen, tränar jag. Är jag inte träningssugen, låter jag bli. Det är rätt enkelt faktiskt. I dag frågar jag mig bara ”vill jag göra detta eller vill jag inte?”

En av de största vinsterna med att ha lämnat unnarlivet bakom mig är att jag tydligare känner vad jag innerst inne vill. När jag unnade mig gjorde jag ofta något jag inte riktigt godkände. Nu när allt är tillåtit är unnandet så avdramatiserat att det inte är något unnande längre. Det är bara saker jag gör för att jag gillar det.

Bye, bye unna mig!

Träna hjärnan i sommar

Vi lever i ett nytt nuläge som innebär att det är ett normalläge att leva i förändring. Med det följer också att var och en behöver gå igenom en period av omställning. Att regelbundet göra omval, ompröva sitt nuläge eller balansera om sig själv är några möjligheter. Oavsett vilket sätt du väljer handlar det om att utveckla en strategi för att träna din hjärna så att den blir hållbar. I de allra flesta fall handlar det om att försöka ge din hjärna så bra förutsättningar som möjligt.

Här är fem steg för att få en djupare förståelse för hur du kan träna din hjärna:

Låt hjärnan både toppa och chilla
Genom att i perioder toppa ditt liv och högprestera i allt du gör och däremellan varva ned och chilla blir du över tid hållbar. Chillar gör du genom att göra det som du vet gör gott för dig. Det handlar sällan om mindfulness eller stillhet utan snarare om att försätta dig i sammanhang som du vet att du mår bra av. Gör det regelbundet.

Hjärnan älskar djupsömn
Djupsömnen är den absolut viktigaste delen i sömncykeln för hjärnan. Under djupsömnen får hjärnan återhämta sig och lagra långtidsminnen, vilket är helt avgörande för att du ska vara en fungerande person. Testa att ge dig själv en timma mer sömn per natt i en vecka och se vad som händer.

Konstruktiv feedback är som knark för hjärnan
När du utför en god handling som ger dig välmående triggas ditt belöningssystem i hjärnan igång. Samma effekt uppstår när du får feedback från andra. Din hjärna fylls med välbehag och du mår bra. Genom att utveckla din förmåga att efterfråga feedback från andra samt utveckla din egen förmåga att ge dig själv feedback leder det till att din feedback-spiral börjar gå uppåt. På en arbetsplats, i en förening eller i en familj handlar det om att göra varandra bra. Och det börjar alltid med dig själv.

En hjärna i rörelse kräver en kropp i rörelse
Att leva med multitasking som livsstil i en stillasittande kropp utmanar kroppens ekosystem. En överhettad hjärna i en understimulerad kropp, är över tid helt förödande för kroppens metabolism vilket gör oss digitalt utmattade. När din kropp är i rörelse rensas kroppens stresshormoner bort och din hjärna får återhämtning. Att börja utforska hur du mår mentalt när din kropp är i rörelse är en bra början.

Minska kraven och höj förväntningarna på din hjärna
Att ställa höga krav på sig själv eller känna krav från andra är en uppfordrande handling som de flesta uppfattar stressande. Att ha en förväntan på någon annan har däremot en mer positiv association som sporrar. Känn på skillnaden mellan ”Jag kräver att du….” och ”Jag förväntar mig att du…” Våga utmana dig själv genom att formulera vilka förväntningar du kan ha på dig själv i din egen vardag för att du ska kunna vara hållbar hela livet.

I boken Plikt eller Passion – finn din grej får du mer inspiration samt lär dig mer om hur din hjärna fungerar och hur du kan träna ditt mindset på ett mer medvetet sätt.

Sommartid är en tid för drömmar. Det är nyttigt att drömma. Vi blir aldrig större än våra drömmar, heter det ju. Glöm bara inte att resan måste påbörjas och det börjar alltid med ditt eget mindset. I sommar har du möjlighet att utforska vad det kan innebära för dig.

Min hemlighet om att hålla nollan

Under ett mentorssamtal för många år sedan berättade jag för min mentor om utmaningen det innebar för mig att leda medarbetare som alltid ville framåt mot nästa mål och nästa. Jag önskade ha ett samtal om hur jag kunde träna på att bli en ännu bättre ledare, sparringpartner och förebild. Min mentor bara tittade på mig, skrattade och sa: ”Det är ju självklart att du behöver träna på det! Du har ju anställt nästan varenda en och dessutom är alla elitspelare med hög kapacitet.” Poletten trillade ner. Jag hade format en högpresterande kultur i organisationen med höga förväntningar på ständigt förbättringsarbete. Från det samtalet började jag träna på att skapa ännu bättre förutsättningar för varje medarbetare att regelbundet bli en ännu bättre version av sig själv och samtidigt bygga den laganda som var nödvändig för att vi gemensamt skulle lyckas.

Att leda en organisation med en förväntan om ständig förbättring är krävande för alla. Därför har jag sedan länge en ledarskapsstrategi som handlar om att hålla nollan. Med det menas att jag försöker göra allt som står i min makt för att varken jag själv eller någon av medarbetarna ska bli sjukskriven på grund av utmattning. Den strategin har hjälpt mig att fatta avgörande beslut vid ett antal tillfällen. Att bli trött och sliten efter en arbetsintensiv period är helt okej men att bli sjukskriven för densamma är big no-no eftersom det blir helt kontraproduktivt i en högpresterande kultur.

Fem strategier för att hålla nollan:

Ta kommando över organisationskulturen
Det tog ett tag innan jag förstod att en organisationskultur behöver ledas. Utan ledarskap blir organisationskulturen inkapslad. Med ledarskap kan organisationskulturen förbättras, förändras eller förädlas. När jag insåg min egen maktposition med möjlighet att påverka invanda mönster, jargong, språkbruk och normer tog jag kommandot över organisationskulturen och började leda den i den riktning jag önskade.

Det är viktigt att till exempel använda rätt språk för vad som faktiskt ska genomföras. Vi blir trötta av ”ständig förändring” och allt är ju inte förändring, om du tänker efter. Det blir en avsevärd skillnad i en organisations mindset om det ska genomföras ett förändringsarbete, ett förbättringsarbete eller ett förädlingsarbete. Nyanserna i språket gör stor skillnad i arbetssätt och därmed i var och ens mindset. Att som ledare använda rätt språk, för vilken målbild olika utvecklingsarbeten har, skapar förutsättningar för en ständigt förbättrande utveckling. Organisationen blir mer hållbar.

Inför omvalsmetoden
Jag höjde förväntningarna på mig själv och mina medarbetare genom att införa omval som en naturlig metod för personlig utveckling. Omval handlar om att var och en regelbundet omprövar sitt arbete i syfte att höja sin egen medvetandegrad om sitt personliga ledarskap.

Genom att arbeta in självutvärdering som en del av det normala i verksamheten blir det ofarligt att prata om nya insikter som ett omval kan innebära för en medarbetare. Möjligheten att utforska om det är plikten som är bärande i uppdraget eller passionen är också avgörande för hur man leder sig själv. Varje omval leder till att man blir en bättre version av sig själv. På så sätt växer det personliga ledarskapet och man blir mer hållbar.

Skräddarsy medarbetarsamtalen
Jag gick från det traditionella årliga medarbetarsamtalet till tre fördjupande samtal per år. Ett planerande och uppdragsorienterat samtal runt jul/nyår, ett avstämningssamtal före sommarledigheten samt ett framåtorienterat samtal direkt efter sommaren. Utöver detta erbjöd jag skräddarsydda samtal för dem som i vissa perioder önskade det.

I och med omvalen började var och en ta ett större ansvar för sin egen utveckling vilket gjorde att samtalen blev mer dynamiska. Det blev lättare att sortera och samtala om varje medarbetares personliga utveckling (som människa) och professionella utveckling (i relation till uppdraget). Var och en tog ett större ansvar för sin egen personliga utveckling.

Systematisera ledigheten
Förutom en längre semester under sommar- eller vinterhalvåret har jag sett vinsterna med att dessutom skapa en förväntan om att alla tar en kortare sammanhållande ledighet under hösten och våren. Gärna som uppladdning inför en kommande högpresterande period och för vissa som en nödvändig övergång till en avkopplande sommarsemester. Jag har endast behövt använda min rätt att, vid några tillfällen och med glimten i ögat, beordra medarbetare att ta ledigt och det har vid varje tillfälle varit uppskattat.

Fira framgångarna
Vi firade framgångarna när framgångar skulle firas och minskade på traditionella julluncher och sommarfester. På så sätt skapade vi en årsnurra som var relaterad till verksamhetens behov och inte till givna traditioner för ”hur det brukar vara”. Att synliggöra och skapa symbolhandlingar för hur vi tackar varandra för väl genomfört arbete skapar en medveten feedback-kultur hur var och en bidrar till helheten. Feedback-kulturen växer.

Min medvetna strategi om att hålla nollan är något som medarbetarna i de organisationer jag hittills varit ledare för ännu idag inte känner till att jag har haft. På så sätt kan man säga att det är min hemlis. Min idé är att medarbetarna istället ska känna att det finns en tanke bakom mitt sätt att leda både mig själv och andra. Jag kommer fortsätta att träna på det.

2016 reser vi oss från sittande till stående för hjärnans skull

Människor ska inte behöva bli sjuka på grund av ohälsosam arbetsbelastning. Därför har Arbetsmiljöverket inrättat nya föreskrifter som börjar gälla i mars 2016. Kunskapskraven hos arbetsgivarna måste höjas och bättre förebyggande åtgärder behöver utvecklas.

Under de senaste åren har allt större fokus riktats mot de nya forskningsbehov som uppstått i takt med att den psykiska ohälsan accelererar. Sjukfallen blir både fler och längre och psykisk ohälsa är den sjukskrivningsorsak som ökar mest i Sverige.

Det finns ett direkt samband mellan förändring i fysisk aktivitet och psykisk ohälsa

En person som är mer aktiv tenderar att bli mindre deprimerad samt lida av mindre ångest och utmattningsdepression i jämförelse med andra. Den som istället är inaktiv riskerar i högre grad att drabbas av mental ohälsa.

Runt om i världen skrivs just nu rekommendationerna om för fysisk aktivitet. Målet är att bryta det långvariga stillasittandet. Multitasking som livsstil i en allt mer stillasittande kropp påverkar nämligen de miljarder mänskliga celler som finns i varje kropp och knopp.

Min spaning är att under 2016 kommer allt fler inse den avsevärda skillnaden mellan att sitta och stå. Forskningen är nämligen tydlig, att resa sig från sittande till stående gör skillnad ända in på cellnivå.

Vardagsmotionen får en annan innebörd

Allt fler kommer stå och arbeta för att orka sitta i möten, vi kommer börja resa oss varje halvtimma för att göra några snabba knöböj och tåhävningar, i mikropauserna kommer vi dansa loss till musik och när vi genomför walk and talk-möten får de en helt ny innebörd. Mer kunskap ökar förståelsen för att fysisk aktivitet är en förutsättning för att i perioder kunna koncentrera sig, avgränsa och fokusera.

Den starka hälso- och träningstrenden fortsätter men med en breddad innebörd. Vi tränar inte bara för kroppens skull utan också med den förhöjda medvetenheten om att träna och vara i regelbunden aktivitet gör gott för knoppen.

Allt fler kommer bära en kroppsnära dator som registrerar den fysiska aktiviteten. Att mäta och följa upp ger en känsla av kontroll över sin situation vilket både sporrar och ger välmående.

Jag hoppas att 2016 kommer innebära att vi äntligen inser att kropp och knopp hänger ihop. Att förutsättningarna för en hållbar kropp är en hållbar knopp. Det känns hoppfullt inför framtiden.

Längtan efter meningsfullhet gör att man vill byta jobb

I en undersökning från i höstas framkommer att mer än varannan som är mitt i karriären vill byta jobb. Det är marknadsundersökningsföretaget Yougov som på uppdrag av Folkuniversitetet har frågat drygt 1000 personer mellan 40 och 55 år om deras syn på karriären och yrkeslivet. Trots att mer än varannan vill byta jobb är det bara 14 procent som aktivt söker nytt arbete. De främsta orsakerna är att man antingen inte vet vad man vill jobba med eller att det innebär för stor risk att byta jobb.

Det här låter rimligt, tycker jag. Det är nämligen en avsevärd skillnad på att lämna och att längta. Det är lättare att fokusera på det man vill bort ifrån och ha mindre av än att formulera vad man vill ha mer av i sitt arbetsliv (och kanske livet i sin helhet). Man vill bort från den pressade arbetssituationen, den ständiga övertiden och de tidspressade kollegorna. Man vill bort från den dåliga löneutvecklingen, de försämrade utvecklingsmöjligheterna och bristerna i ledarskapet. Men vad vill man egentligen till, utan att det bara blir drömmar och vilda fantasier?

När fokus är att vilja komma bort från sin nuvarande situation ökar frustrationen och meningsfullheten minskar. Jag vet att om man skulle börja med att välja om sitt jobb är det en bra start. Inte så att det nödvändigtvis kommer leda till att man byter karriär. Däremot kommer det öppna upp för möjligheten att formulera sin längtan.

I juni debuterar jag som författare

Lagom till sommaren släpps boken OMVAL Hur du väljer om ditt liv och din karriär (innan någon annan gör det åt dig).

Bokförlag är Bullet Point Publishing med grymt passionerade förlagschefen Hans-Olov Öberg vid rodret.

Förr blev vi fysiskt trötta av våra arbeten. Idag blir vi mentalt utmattade av vår nya tillgängliga livsstil. Två av tre upplever att tempot i arbetslivet hela tiden ökar, allt fler har multitasking som livsstil och psykisk ohälsa är den sjukskrivningsorsak som ökar mest i Sverige.

Samtidigt fortsätter en stark och fördjupad hälsotrend i Sverige. Flera rapporter visar att vi tränar för att känna välmående och för att bibehålla en god hälsa. Allt fler gör medvetna konsumtionsval och väljer ekologiskt och klimatsmart för att bidra till en hållbar värld. Hållbarhetsbegreppet breder ut sig i form av hållbart ledarskap, hållbar utveckling och hållbar medarbetare etc. och vi har troligen bara sett början.

Sommartid är omvalstid och det som metoden OMVAL gör är att den sätter fokus på det personliga ledarskapet, dvs hur du som individ kan bli hållbar i en allt mer föränderlig, dynamisk och global värld. Jag menar att med regelbundna Omval kan var och en på ett bättre sätt förhöja sin känsla av egenmakt. Det finns ett direkt samband mellan upplevelsen av att ha kontroll över sin situation och en psykiskt god hälsa. Med omval får du ett mentalt försprång.

Min spaning är att vi kommer vilja utveckla strategier för att kunna avgränsa, hålla fokus och vara mer stringenta i det som på riktigt känns angeläget och meningsfullt. Inte bara i karriären utan också det som omfamnar hela livet.

Därför tror jag att boken OMVAL kommer kunna bli efterfrågad av många.

Förenkla regelverket för friskvårdsbidrag

Skatteverkets regelverk för friskvårdsbidrag är förlegat. Sveriges arbetsgivare skulle kunna ge sina medarbetare ett mer modernt bidrag för friskvård. Det skulle innebära att fler skulle få bättre förutsättningar att känna välmående och hålla sig friska.

Över hälften av Sveriges arbetsgivare budgeterar varje år för att erbjuda sina medarbetare det årliga friskvårdsbidraget. Ett bidrag som Sveriges arbetstagare, tillsammans med företagshälsovård, rankar som den allra bästa förmånen.

Fakta visar dock att en av tre som erbjuds friskvårdsbidraget inte utnyttjar bidraget och att fyra av tio tycker att det är för krångligt. En av åtta köper ett träningskort men använder det sedan inte.

Det finns ett flertal brister med dagens regelverk:

  1. Val av aktiviteter är begränsande och exkluderar dem som inte hittar en aktivitet som ryms inom dagens regelverk.
  2. Uppföljningen hos Skatteverket och motprestationen hos arbetsgivarna är underutvecklad.
  3. Det är de redan aktiva som nyttjar friskvårdsbidraget.

Friskvårdsbidraget ger idag möjligheten att utöva t ex tai chi, rosenterapi, jazzdans, tennis, spinning, styrketräning, volleyboll, bowling, folkdans, kinesiologi, gymnastik och handboll. Aktiviteter som inte ryms inom regelverket är t ex anmälningsavgifter till motionslopp, träning med personlig tränare, ridning, golf, klättring, segling, körsång samt utrustning för den enklaste hemmaträningen stavgång, jogging, cykling eller skidåkning. Det finns en stor mängd aktiviteter som svenska folket utövar idag och som inte ryms inom regelverket. Alla har sina individuella behov hur man vill bibehålla eller uppnå en god hälsa.

Det finns ingen fastställd beloppsgräns för hur mycket en arbetsgivare kan ge i friskvårdsbidrag. Det vanligaste ligger mellan 500 – 2 000 kr. I storstäderna ger man generellt mer i förhållande till landsbygd. En snedfördelning av friskvårdsbidraget har utvecklats. Åtta av tio tjänstemän erhåller friskvårdsbidrag medan knappt sex av tio arbetare.

Alla undersökningar visar att närhetsprincipen gäller. Bor man nära ett utegym, skidspår, en tennisplan, fotbollsplan eller en specifik träningsaktör ökar möjligheterna att man väljer att träna det som ligger nära. Därför är det också helt naturligt att vi väljer aktiviteter som vi kan göra i vår närmiljö eller som en del av resan till och från arbetet. Med ett förenklat regelverk och arbetsgivarens förståelse för närhetsprincipen kommer varje individ själv kunna välja den aktivitet man upplever bidrar till en förbättrad fysisk och psykisk hälsa.

Under de senaste åren har ett antal riksdagspolitiker motionerat om att modernisera regelverket. Frågan har debatterats i ett flertal forum under många år. Ingen tar tag i frågan att anpassa regelverket till svenska folkets nya livsstilsvanor samt den accelererande psykiska ohälsan. Detta är alarmerande. Framtidens chefer måste kunna erbjuda varje medarbetare ett friskvårdsbidrag som är anpassat för den enskilda individen. Med en förenkling av regelverket skulle Sveriges arbetsgivare på ett mer medvetet sätt kunna inspirera varje medarbetare att bibehålla och utveckla en aktiv livsstil och känna psykiskt välmående.

Regelverket behöver förenklas så att varje arbetstagare kan använda friskvårdsbidraget till den aktivitet man själv upplever bidrar till en bibehållen god eller förbättrad fysisk och/eller psykisk hälsa. Sverige får fler hållbara medarbetare genom hela livet.

Alternativet? Det är att avskaffa det helt hållet.

Rapporten Förenkla regelverket för friskvårdsbidraget med fler konkreta åtgärder hittar du under annas rapporter.