Renässans för det livslånga lärandet

Det gamla tankesättet att studera först och arbeta sedan har bleknat bort i takt med att fler ser utbildning och bildning som en naturlig del av livet. All kunskap kräver regelbunden uppdatering. Kanske är man i behov av att fördjupa sin kunskap, bredda sin kompetens eller nyfiket spana in något helt nytt. Oavsett är det viktigt att definiera vad man vill till, inte bort ifrån.

För unga är det en naturlig del att man ser utbildning och bildning som utveckling i sitt liv, medan de äldre generationerna kanske har tanken om en mer utstakad jobbkarriär där man gör ett antal karriärskliv inom samma yrke. Tidigare hade man en jobbkarriär, i dag handlar det snarare om att leva i olika livsfaser. Att vidareutbilda sig kan därför handla om att hålla sig uppdaterad och aktuell inom sitt yrke och vem man vill vara som människa. Det vanligaste skälen till att man drar sig för att göra nya val är osäkerheten med ekonomin eller känslan av att man saknar mod och tilltro till sig själv. 

Med medvetna och aktiva omval inom varje livsfas ökar dina möjligheter att göra varje livsfas till sitt allra bästa. Du kan gå all in i det som är just nu eftersom den tid som är nu inte kommer att komma tillbaka. Om du dessutom gör omval i övergången mellan varje livsfas kommer du kunna behålla initiativet, att leda dig själv dit du vill gå. 

Genom att tidigt känna av när du är på väg att lämna en livsfas och är på väg in i nästa kommer du uppleva det lättare att förhålla dig till den förändring som kommer. Du är på väg in i något nytt som kan kännas ovisst men som du kommer att behöva möta oavsett om du vill det eller ej. Det ovissa kan göra att du möter inre motstånd och ser hinder. Ditt fokus riktas mot en längtan tillbaka till det som en gång var istället för att möta den framtid som du ännu inte har mött. 

Med omval kommer du kunna lära dig något nytt om dig själv. Du kanske väljer en ny riktning i livet, vidareutbildar dig, satsar på mer familjetid eller ger dig en efterlängtad frihet. Det kan handla om att hitta tillbaka till din identitet och den du en gång var. Eller att du får njuta av känslan av en inre personlig mognad. Att genomföra omval i samband med varje övergång kommer göra att du växer som människa. Så småningom bildar alla dina livsfaser den helhet som är du.

Rätt person på fel plats

Nytt år och kanske funderar du på nästa steg i livet eller karriären. Låt oss rivstarta med ett tankeexperiment! Summera hur många gånger du under det senaste året har funderat på att göra något annat eller befinna dig i ett nytt sammanhang. Har dessa tankar kommit och gått under en kortare period eller kanske till och med under flera år? En känsla av att du befinner dig på fel plats.

Behovet av att ifrågasätta är mänskligt. Troligen kan du i din omgivning inringa ett antal personer som du vet går omkring med liknande tankar som du. Ni lånar varandras erfarenheter genom att prata om det ibland. Ni prövar varandras längtan att ta nästa steg, att göra något annat. Inte nu, men sen.

Genom den metod jag lär ut i boken Omval – hur du väljer om ditt liv och din karriär (innan någon annan gör det åt dig) får du möjlighet att reda ut dina funderingar på ett strukturerat och genomarbetat sätt. Att på riktigt utforska vem du vill vara och vad du vill göra, mer eller mindre av i ditt liv. 

Omval handlar om att en till två gånger per år göra ett aktivt val och välja om din situation oavsett hur den ser ut. Under ett omval höjer du din medvetandegrad genom att rikta fokus på dig själv. På köpet får du en ökad förståelse för varför du har det som du har det just nu.

Metoden innehåller sex arbetspass:
ett – uppvärmning och förberedelse
två – självutvärdering av nuläge
tre – med fokus på framtiden
fyra – konkreta möjligheter
fem – vägval och omval
sex – avslut och träna på det nya

Ett omval leder till något av följande tre alternativ:

  • Du fortsätter precis som vanligt. Omvalet har hjälpt dig att analysera och få klarhet i varför. Ditt totala välmående ökar trots att du i perioder kan känna dig både pressad och stressad. Ditt omval har lärt dig att bättre sortera vad som är vad. Du väljer om din situation med skillnaden att du gillar både den du är och det du gör lite mer. Du blir en bättre version av dig själv.
  • Du fortsätter som idag med tillägget av ett antal nya dimensioner i ditt liv. Omvalet har gett dig nödvändiga insikter om vad du behöver lägga till i din vardag för att öka ditt välmående. (Det är sällan kostsamma saker.) Det kan handla om din förmåga att hålla fokus på det som är viktigt för dig eller hur du vill skapa en roligare vardag för att du ska kunna bli en nöjdare människa. På så sätt blir du en bättre version av dig själv.
  • Det tredje alternativet är att du kommer göra den förändring du länge drömt om men på ett omedvetet plan hittills valt bort. Du har kommit till insikt om att det inte finns något annat alternativ och genomför därför den förbättring som du bedömer är avgörande för dig. Ditt omval har gett dig mod att på riktigt möta dig själv. Du blir en bättre version av dig själv.

Din omvalsprocess kan leda dig fram till ett av dina viktigaste beslut du tagit på länge. Jämför den energi det krävs att under lång tid gå runt och känna frustration över din situation mot att under en begränsad period faktiskt ta reda på nästa steg i ditt liv. Med regelbundna omval kommer du vid var tid kunna känna att du är rätt person på rätt plats.

Från traditionellt styrelsearbete till offensivt styrelseledarskap

Efter tre intensiva timmar var jag helt slut. Man blir det när man får jobba tillsammans med förtroendevalda ledare inom idrotten som vill sin utveckling. I det här fallet ledde jag en interaktiv process med fokus på att gå från att arbeta som en traditionell styrelse till att bli en mer offensiv styrelse, att utveckla sitt styrelseledarskap. Det var ett härligt gäng från ridsporten, hockeyn, gymnastiken och fotbollen. Efteråt fick de följande sammanfattning om vad vi gjorde under tre heta timmar.

Här kommer 10 punkter hur en styrelse kan bli mer offensiv i sitt styrelseledarskap:

1. Spana in er omvärld och ert närområde. Skaffa er kunskap och förståelse för vilka samhällstrender som påverkar föreningen och bestäm er för hur hur ni vill förhålla er till det. Analysera ert närområde och fundera på hur ni kan och vill berätta för medlemmarna, politiker, beslutsfattare och lokalmedia hur ni bidrar till att rusta samhället.

2. Inhämta kunskap om hur människor i alla åldrar vill träna, idrotta, sporta, tävla och motionera. Vilka vill ni attrahera? Samma som tidigare eller nya/andra målgrupper? Fundera på hur ni i så fall behöver utveckla era erbjudanden och er verksamhet.

3. Använd idrottsrörelsens gemensamma strategi 2025 med de fem förändringsresorna som en hävstång för er egen utveckling. Läs mer här strategi2025.se

4. Arbeta fram en planering för både VAD ni ska göra och HUR ni vill arbeta. VAD resulterar oftast i en verksamhetsplan med budget och HUR sammanfattas bäst i en arbetsordning. I arbetsordningen tydliggörs roller, ansvar och arbetssätt. Avsätt tid för att lära känna varandra, åk på kickoff. Det blir garanterat en investering inför ert fortsatta arbete.

5. Skaffa er framförhållning och förutsägbarhet genom att göra en långsiktig planering, en årssnurra. Genom att arbeta fram den tillsammans ökar förutsättningarna för att alla vill ta ett gemensamt ansvar för att också hålla planeringen.

6. Följ upp, utvärdera och förbättra. Gör det lika naturligt att följa upp som att starta nytt. Fira era framgångar, både stora målgångar och mindre delmål! 

7. Utveckla eller avveckla. Det finns bara två lägen. Låt projekt, idéer, verksamheter som dränerar er energi få pausa under en period. Allt nytt som införs i en förening behöver inte behållas. 

8. Släpp behålla-kulturen. Gör det lika naturligt för medlemmar, ideella ledare, tränare, förtroendevalda att sluta som att börja. Det viktiga är att varje person som slutar gör det med ett leende.

9. Be om hjälp när ni fastnar eller det uppstår interna konflikter. Kontakta någon av Riksidrottsförbundets 19 regionala kontor som finns runt om i hela landet. Här hittar du ditt distriktsförbund, http://www.rf.se Be att få prata med ansvarig person för din idrott. De kommer garanterat vilja bidra till er utveckling!

10. Nätverka med andra. Bjud in goda förebilder från andra föreningar och organisationer och låt dem berätta hur de utvecklar sin verksamhet och sitt ledarskap. Utforska hur andra arbetar och lär av goda exempel.

Kom ihåg, det finns alltid ett nytt nu. Det kommer garanterat göra skillnad att med beslutsamhet gå från ett traditionellt styrelsearbete till att ta ett mer offensivt styrelseledarskap!

Det kunde lika gärna gått åt skogen

Jag lägger på luren. Känner mig alldeles varm i magen efter intervjun med en journalist som ska göra ett reportage om jubilaren Friskis&Svettis 40 år. Det blev ett bra samtal. Trots att det började med en missuppfattning.

Inledningen blev nog inte vad journalisten hade tänkt sig. Hon sa något i linje med att ”under dina tolv år skedde ju en fantastisk utveckling men det känns som att det var en ganska lätt resa”.

Spontant nästan avbryter jag henne. ”Lätt? Det var skitsvårt.” Jaha, säger hon lite överraskad. Intressant, då tar vi intervjun utifrån det istället.

Dagen därpå märker jag att jag funderar vidare. Särskilt på uppfattningen jag mött från så många, det där om att det skulle varit lätt.

Jag skulle säga att det finns två myter om varför Friskis&Svettis växte från 200.000 till 550.000 medlemmar under min tid som generalsekreterare.

”Det berodde på den stora hälsotrenden.” Det är den första myten.

Tror man det, vet man inte i vilken form Friskis&Svettis var i början av 2000-talet. Ganska otränade kan jag berätta. Med nästan 100 procents säkerhet kan jag säga att det inte skulle ha gått så bra som det gjorde om vi fortsatt på samma väg. Hade det varit enkelt skulle väl hela idrottsrörelsen fått fler medlemmar, istället för färre?

Sanningen är att vi valde en ny strategi för ett fördjupat förbättrings- och förändringsarbete.

Myt nummer två: ”Det är enkelt när det finns så mycket ideellt engagemang.”

Tror man det har man ingen aning om vad det innebär att leda människor med så olika drivkrafter som i Friskis&Svettis. Människor som vill så väldigt mycket.

I stället för två enkla myter; här är tio svåra åtgärder som utvecklade Friskis&Svettis själ och hjärta under åren 2000-2012, tio punkter som gjorde stor och sann skillnad för väldigt många människor.

Vi bestämde oss för att:

  • utveckla kulturen med hjälp av ett grundligt idé- och värdegrundsarbete i hela organisationen. Åtta processledare genomförde utbildningsdagar i över 100 föreningar i nio länder under fem års tid. Över 11.000 böcker om Friskis&Svettis värderingar delades ut. Den konsekventa och uthålliga arbetsprocessen skulle visa sig skapa en generös och prestigelös samarbetskultur.
  • stärka organisationens gemensamma uppdrag genom en föreningsdemokratisk storstädning av samtliga gemensamma styrdokument (stadgar, villkor för varumärket, regler och rekommendationer etc) samt deras inbördes relation till varandra.
  • utveckla organisationens unika kompetens genom att hålla rådslag tillsammans med föreningarna och göra regelbundna vägval i syfte att avgränsa vad Friskis&Svettis skulle erbjuda och inte erbjuda.
  • etablera ett systematiskt arbetssätt för omvärldsanalys av kommande förhållningssätt till träning, både nationellt och internationellt. Eftersom vi därmed visste vad människor skulle efterfråga fick vi ett mentalt försprång.
  • genomföra en intern förflyttning från tyckarkultur till kunskapskultur. Friskis&Svettis har alltid byggt på kunskap.
  • förflytta fokus och arbetssätt från kvantitetsmål till kvalitetsmål. Med högsta kvalitet i alla sammanhang kommer kvantiteten.
  • hylla och utveckla den egna ledar- och tränarutbildningen. Det var den som skulle hålla ihop organisationen i takt med att vi växte.
  • sätta lusten till sitt uppdrag i centrum hos varje individ. Om inte lusten finns, finns ingen möjlighet till utveckling.
  • bejaka den avgörande betydelsen när alla ges möjlighet att uppleva och känna att man påverkar och gör skillnad i ett större sammanhang. Det stora sker inte på en riksorganisation utan i varje unikt möte med varje medlem. De framgångsrika konventen blev riksorganisationens sätt att samla tusentals deltagare i syfte att inspirera var och en i sitt uppdrag, oavsett roll i föreningen.
  • medvetet gå från en kunnig och kompetent jympaorganisation till att bli ledande inom träningsbranschen.

Jag kan inte tycka att det var en enkel resa. Det hade faktiskt lika gärna kunnat gå åt skogen.

Bye, bye förändringsledare!

Allt har sin tid och nu är det dags att gå in i nästa utvecklingsfas. Det är dags att lämna tiden med ständiga förändringar som ett normalläge och istället inta ett nytt mindset, att arbeta med fokus på förbättring. Skillnaden mellan att vara en förändrings- eller en förbättringsledare kanske inte uppfattas som särskilt stor. Dock bör man påminna sig om att effekten av dessa två ledarstilar kan skilja sig markant för slutkonsumenten, kunden eller medlemmen.

Ett förbättringsledarskap handlar om att tillse att verksamheten och organisationen hela tiden blir en ännu bättre version av sig själv. Man måste komma ihåg att det är en sak att säga att man vill vara en förbättringsledare och en annan att uppfattas som det i konkret handling. Det utmanar dig i ditt ledarskap därför att dina medarbetare kommer att förvänta sig mer av dig; mer av ditt kommunikativa ledarskap och mer av din förmåga att följa upp och arbeta med lärande processer. Med träning kommer du att kunna bli en mer modig, trygg och prestigelös förebild.

Fem råd hur du kan träna ditt mindset för att bli en förbättringsledare:

  1. En framgångsrik organisationskultur präglad av ständiga förbättringar grundar sig på en samsyn om organisationens varför man finns. Därför behöver du som ledare lyckas förmedla det på ett trovärdigt sätt, både i ord och handling. Det är en sak att nå fram med ditt budskap, det är något helt annat att nå in i varje medarbetare.
  2. Höj dina förväntningar på medarbetarna genom att skapa förutsättningar för dem att få bidra till att utveckla både verksamheten och organisationen. En bra start är att träna på att släppa på kontrollen och att bli en mer lyssnande och inkluderande ledare.
  3. En levande feedback-kultur är en självklarhet för en förbättringsledare. Träna därför på formerna för feedback i vardagen mellan dig och dina medarbetare och mellan medarbetarna. Detta kommer göra att du uppfattas som en mer närvarande ledare.
  4. Var tydlig med retoriken i alla sammanhang. Prata förändring när det handlar om att förändring ska genomföras, men aldrig annars. Ur ett medarbetarperspektiv ger ordet förbättring en nyfiken association, vilket i sig är en bra start för allt utvecklingsarbete.
  5. Ompröva årligen organisationens samlade kompetens. Med det menas att utvärdera om medarbetarnas samlade kunskap och erfarenheter stämmer överens med verksamhetens kommande utmaningar. På så sätt skaffar du dig ett försprång som gör dig rustad att utveckla hållbara förbättringsprocesser.

Det du kommer att vinna med att utvecklas till en fullfjädrad förbättringsledare är att du kommer att minska på upplevelsen av motstånd från andra samt känna att du har medarbetarna med dig. Som bonus ökar välbefinnandet och den mentala hälsan förbättras.

Bye, bye förändringsledare! Hej och välkommen förbättringsledare!

Bye, bye yrkeskarriär!

Förr i tiden kunde man likna livet vid en rak tidslinje. Vi var barn, revolterade som unga, tog ansvar som vuxna och mötte så småningom en ålderdom. Idag går vi istället genom flera livsfaser där den biologiska åldern inte nödvändigtvis behöver hänga samman med den mentala upplevelsen av sin ålder.

Din livskarriär hänger samman med det liv du lever och inte det yrke du har. Varje livsfas ser olika ut och är olika lång eftersom vi alla är unika. Det är troligen när du är på väg att lämna en livsfas och är på väg in i nästa som du känner av den mer tydligt. Själva övergången skapar förvirring och oro eftersom nästa livsfas kan upplevas nytt, osäkert eller annorlunda.

Med personliga omval i samband med varje övergång kommer du kunna skaffa dig ett mentalt försprång. Du får lättare att förhålla dig till den förändring som kommer att komma. Du kanske väljer en annan karriär, utbildar dig på nytt, satsar på mer familjetid eller ger dig en efterlängtad frihet. Själva omvalet gör dig trygg eftersom du vet att du leder dig själv.

Om du dessutom gör omval inom varje livsfas ökar dina förutsättningar att göra varje livsfas till sitt allra bästa. Det ger dig en frihet att behålla ditt fokus på det som är viktigt för dig och kan gå ”all in” i det som är nu.

Ett omval ökar din livskapacitet. Vi kan kalla det för att du går in i next level av dig själv, alltså att du blir en lite bättre version av dig själv. Så småningom bildar alla dina livsfaser en helhet som är du.

Bye, bye yrkeskarriär! Välkommen livskarriär!

Bye, bye unna mig!

Att unna mig njutningar tror jag inte längre på. Det ligger för mycket dåligt samvete i unnandet och jag hatar att ha dåligt samvete. Därför har jag vant mig av med det.

Att unna mig låter som ett misslyckande. Det goda livet är jag inte värd, inte förrän jag har jobbat grymt hårt, tränat maniskt, städat hela huset och fått diplom som Supermorsa. Men så orkar ju ingen ha det och det är ofta då som unnandet startar. Man unnar sig lite ledighet, en bulle till kaffet, ett glas vin. Man unnar sig en chokladbit, några timmar på stan och nya kläder. Ofta försvaras unnandet av ”det här är jag värd”. Som om ingen annan skulle tycka det.

I dag unnar jag mig ingenting. Jag bara tar. Bara gör. Känner jag för att vara ledig, försöker jag se till att bli det. Är jag hungrig, äter jag. Är jag sötsugen, snaskar jag. Är jag lat, latar jag mig. Är jag träningssugen, tränar jag. Är jag inte träningssugen, låter jag bli. Det är rätt enkelt faktiskt. I dag frågar jag mig bara ”vill jag göra detta eller vill jag inte?”

En av de största vinsterna med att ha lämnat unnarlivet bakom mig är att jag tydligare känner vad jag innerst inne vill. När jag unnade mig gjorde jag ofta något jag inte riktigt godkände. Nu när allt är tillåtit är unnandet så avdramatiserat att det inte är något unnande längre. Det är bara saker jag gör för att jag gillar det.

Bye, bye unna mig!

Bye, bye stuprör!

Vi i Sverige är världsbäst på att arbeta i stuprör. Så inledde socialminister Annika Strandhäll sitt inledningsanförande på konferensen Livsplats Sverige i augusti. Och kanske är det så, att stuprören har blivit en konsekvens av de förändringar som sker i arbetslivet. Att den omställning av arbetsmarknaden som vi är inne har skapat en sådan samhällsstruktur.

Att arbeta i stuprör är förstås ett alternativt arbetssätt i en organisation. I perioder kanske till och med nödvändigt. Men frågan är om det över tid genererar en utvecklande verksamhet, god lönsamhet, hållbara medarbetare och inspirerade chefer? Svaret på den frågan är enligt min uppfattning, nej. Snarare är det så att den interna konkurrensen ökar, prestigen förstärks, cheferna blir utförare istället för ledare och att organisationen går raka vägen in i förvaltning istället för utveckling och förbättring.

Om man vill lämna ett stuprörsbeteende behöver var och en börja stretcha sina invanda tankebanor. Man behöver träna hjärnan.

  1. Ledningen behöver sluta att leda genom kvantitativa mål och kravställande resultatrapporter som drivkraft och istället börja leda människorna.
  2. Styrelsen och högsta ledningen behöver genomföra en förflyttning av sin organisations kultur. Från kontrollerande chefer till möjliggörande ledare.
  3. Ett kontrollerande beteende hänger tätt ihop med rädsla av att tappa kontrollen. Att få träna på att lära sig mer om sig själv genererar mer modiga och initiativrika ledare och medarbetare.
  4. En uppbyggd och trovärdig internkommunikation ger insatta och kunniga medarbetare. Effekten blir att känslan av sammanhang förstärks.
  5. Organisationens språk styr kulturen, dvs hur man pratar med varandra och framför allt om varandra. Att tillsammans arbeta fram organisationens interna parlör gör stor skillnad. Effekten blir en starkare gemensam värdegrund.

Bye, bye stuprör! Välkommen ett nytt mindset i arbetslivet!

Bye, bye hierarkier!

Nya sätt att jobba gör att det numera går att definiera två huvuduppgifter i arbetslivet. 1. Vi ska sköta vårt jobb och 2. Vi ska komma med förslag på hur jobbet och verksamheten kan utvecklas.

Känslan av att faktiskt kunna påverka den egna arbetssituationen kommer göra att det totala välmåendet ökar. Effekten blir ett levande och aktuellt förbättringsarbete i organisationen vilket gör att humankapitalet växer, lönsamheten ökar och leendena blir fler.

När man lämnar en traditionell hierarkisk maktordning behöver var och en börja stretcha sina invanda tankebanor. Man behöver träna hjärnan.

  1. Chefer behöver inte fler föreläsningar om ledarskap, de behöver istället lära sig mer om sig själva. En modern ledare är trygg i sig själv och har god självkännedom.
  2. Chefer behöver sluta att leda genom styrdokument och kvantitativa mål som drivkraft och istället börja leda människorna.
  3. Vi går från att prata personal och tjänstemän till att prata medarbetare. Eller något annat fiffigt som säger vad man vill att människorna ska åstadkomma och som passar organisationens kultur.
  4. Vi går från att leda med kontroll till att leda genom att bygga förtroende och tillit. En modern ledare är en möjliggörare för sina medarbetare.
  5. Vi går från tyckarkultur till kunskapskultur. Med det menas att vi går från att lägga energi på att tycka om vad som borde göras till att åstadkomma konkret handling baserat på kunskap. Med en kunskapsbärande kultur utvecklas organisationens trovärdighet.

Bye, bye hierarkier! Välkommen ett nytt mindset i arbetslivet!

Det är smart att göra omval när du mår som bäst

Det svåraste med en omvalsprocess är oftast själva starten. Att påbörja själva omvalet. När du väl är inne i den kommer du förhoppningsvis känna dig nyfiken på nästa steg i din personliga utveckling.

Att känna sig vilsen är en bra start. I vilsenheten uppstår en längtan efter att vilja ta nästa steg i sin utveckling. Frågan är bara om vilsenheten står för att man vill bort från sitt nuläge eller om den inre oron står för en längtan efter något som ger mening.

Ett omval kan också börja i frustration eller irritation. Trötthet eller sorgsenhet. Det finns en urkraft i dessa känslosinnen. Ibland kan det till och med krävas att man behöver nå en verklig botten eller en känsla av handlingsförlamning och livströtthet för att gnistan om en nödvändig förändring ska tändas. Då behövs en förflyttning från en ohållbar situation till ett läge som förhoppningsvis ger återhämtning. Men den flykten som det innebär hjälper inte alltid till att landa där man hoppats eftersom incitamentet var att komma bort från något och inte till något. Omval handlar om att komma till något.

Att göra omval handlar således om mod att vilja möta sig själv, oavsett hur det kommer att komma till uttryck eller kännas i nästa steg. Därför är det smart att göra omval när du mår som bäst. Du behöver mod att möta både det du känner dig stolt över och det som du anser inte hör till dina allra starkaste sidor hos dig själv. Omvalsprocessen kommer ge dig möjlighet att stanna upp och iaktta både din insida (vem du är och vill vara) och din utsida (hur du beter dig och agerar i olika sammanhang). Det är då ditt omval blir meningsfullt och viktigt för dig. Och en sak är säker: Du behöver inte vara rädd. Om det är någon som känner dig själv så är det du.

Boken Omval – Hur du väljer om ditt liv och din karriär (innan någon annan gör det åt dig) ger dig en konkret handledning hur du genomför en omvalsprocess. Ett omval behöver inte leda till en stor förändring. Du gör det för att ifrågasätta om du just nu tar tillvara dina förmågor på ett hållbart och hälsosamt sätt.